Regeringen har tagit fram en ny arbetsmiljöstrategi i syfte att främja bättre arbetsmiljö och hälsa, något staten behöver med tanke på att sjukskrivningstalen åter ökar. I samband med detta har man låtit myndigheten Arbetsmiljöverket ta fram en offentligt finansierad propagandafilm om den sjuka jobbstressen. Filmens budskap är att det är så oerhört stressigt och jobbigt på jobbet, att det är arbetsgivare och arbetslivets fel att vi blir sjuka och att politikerna nu åter ska komma och frälsa oss med mer regelverk som ska få oss att må bättre. En bild som stämmer dåligt överens med verkligheten.
För det första har vi knappast någonsin tidigare haft ett så välfungerande och säkert arbetsliv. Vi har fritid, betald semester och mer trygghet än några generationer innan oss. Många har kämpat och kämpar ännu för att få det vi har.
För det andra är det knappast det privata näringslivet som driver utvecklingen av ohälsa på jobbet, snarare tvärtom. Många stora företag arbetar oerhört systematiskt och noggrant med att följa upp och ta hand om sina medarbetares hälsa. Många små företag kan tack vare sin närhet mellan medarbetare vara särskilt uppmärksamma på risken för ohälsa och har bland de lägsta antalet sjukskrivningar. Ökningen av sjukskrivningar på jobbet är betydligt vanligare i offentlig sektor. Samma politiker som använder andras pengar för att smutskasta företag är själva usla arbetsgivare.
För det tredje är stress ett oerhört komplext problem som för många nog beror minst lika mycket på situationen i privatlivet som på jobbet. Dåliga relationer, pressad ekonomi och sjukdom i familjen är alla svåra saker i livet som politiker inte kan reglera bort. Men de skulle kunna underlätta med exempelvis skattelättnader för de som tjänar minst och mer flexibla socialförsäkringssystem. Men varför titta på sådana frågor när det är så mycket enklare att skylla på det privata näringslivet?
Slutligen för det fjärde så är det rätt oärligt att måla upp bilden av att jobbet i sig gör oss stressade och sjuka och att ju mindre man jobbar desto bättre mår man, när mycket snarare tyder på motsatsen. Att gå hemma arbetslös och passiv är en större riskfaktor för depression än att ha ett jobb. Att vara ensam och inte känna sig behövd ökar sannolikheten för demens visade nyligen en stor ny studie. Arbetslöshet är knappast någon hälsokost.
Arbetsmiljöverkets kampanjande är klassiskt exempel på när det offentliga vägrar förhålla sig till den nyanserade verkligheten och se sin egen roll i samhällsproblem utan hellre använder sin maktställning till att låtsas som om alla problem beror på de dumma företagen. En ovanligt oärlig kampanj.
Hanna Marie Björklund