Lärarna demonstrerar.
Föräldrarna har fått nog.
Skolans ekonomi är vilse i egen skog.
Turbulensen inom de kommunalt styrda skolorna i Nyköping skakar om den politiska ledningen. Inför hotet om neddragningar av lärartjänster som riskerar att leda till att kvaliteten i skolorna allvarligt försämras, valde kommunstyrelsens ordförande Urban Granström (S) och barn- och ungdomsnämndens majoritetsföreträdare Kenth Pettersson (S) och Lotten Båvik (V) att kalla till presskonferens i måndags. Fyra skolor skulle få extra pengar – och kravet att nå en budget i balans flyttades från 2015 till 2016.
För en verksamhet som omsätter en miljard är fyra miljoner en mindre summa. Skolan i Nyköping omsätter stora pengar varje läsår – och resurserna har, precis som kommunledningen gärna påpekar, ökat de senaste åren. Men verksamheten har konsekvent blivit dyrare än vad som beräknats. Underskotten har de senaste åren har kommit att bli en vana. Ingen har reagerat tillräckligt starkt, förrän de här senaste månaderna.
Först fick den högsta skolchefen sparken. Därefter bestämdes att en utomstående granskare ska ta reda på varför skolan blöder pengar. Det borde inte råda brist på resurser. Sett till den debatt och diskussion som har uppstått har såväl profession som politiker haft svårt att själva redogöra för hur det här med pengarna inom skolan fungerar. Det är onekligen en varningssignal.
De fyra miljonerna från utbildningsdepartementet räddar inte situationen. De kan, trots att de är noggrant öronmärkta och mycket hårt styrda, bidra. Kommunledningens besked att skolekonomin inte behöver vara i balans förrän nästa år, säger mer. Underskotten behöver inte alltså tas igen på en termin – utan först 2016. Räkna med att det blir fler kommunala skolor än de fyra som särskilt pekades ut i måndags som kommer att behöva använda mer pengar än vad de har.
De rödgrönas besked till verksamheterna är ganska likt det förslag som Alliansoppositionen fick nej till vid senaste kommunstyrelsemötet, med undantag för Alliansens förslag om att utreda finansieringen. Skolorna får lindrade krav på att snabbt rätta till sin ekonomi. Andra delar av kommunens verksamhet får ta den notan för 2015. Oklart vilka.
För kommunstyrelsen är det förstås ett nederlag att behöva backa från kravet att pengarna ska räcka. Men sett till de stora problem som riskerade att uppstå, fanns inte mycket till val. Skolor som plikttroget hade skött sin ekonomi riskerade att straffas. Det är klart att föräldrar och lärare blir oroliga och upprörda.
En miljard borde räcka till god undervisning för samtliga Nyköpingselever. Effekten ur varje skattekrona som lagts på skolan har hittills varit för svag. Den oberoende utredningen måste hitta systemfelen. Kommer den tillbaka med ett slappt svar om att lägga ned mindre enheter, då är det också bortkastade skattepengar.