De djurskyddsregler som gäller i Sverige är något att vara stolt över. Djurhållningen underkastas etiska, praktiska och medicinska krav. Vare sig djur, människor eller natur ska fara illa. Detta är grundläggande principer för de gröna näringarna. Företagarna som levererar livsmedel tar ett stort ansvar för att höga krav ska bli till säker mat av hög kvalitet, en verksamhet som gynnar biologisk mångfald och öppna landskap.
Med högre krav kostar verksamheten mer och i mataffärerna blir produkterna dyrare. Konkurrenter med lägre kostnader och lägre krav kan leverera billigare. Det är bra att det finns konkurrens. Det är konsumenten som väljer vad man köper och hur mycket man är redo att betala. Är det billigast som gäller? Säkrast? Ekologiskt? Eller bästa kvalitet? Den fria handeln ger en valfrihet som även svenska matproducenter har nytta av. Valet spelar roll.
De senaste dagarna har europeiska skillnader i djurskydd blivit till stora rubriker. Bakgrunden är fyra dödsfall i Danmark, där personerna avlidit av MRSA, en bakterie som har utvecklat motståndskraft mot antibiotika. Livsmedel har inte betraktas som viktig spridningsväg, men personer som arbetar nära smittade djur har ansetts vara i riskzonen. Men ingen av de fyra avlidna personerna anses ha haft den närheten till djur. I Danmark är MRSA mycket vanlig hos grisar. Oron för att smittan ska ha skett mellan människor ökar. Hotbilden växer.
Bakterier som antibiotika har svårt att bekämpa är inte något exklusivt danskt problem i grisuppfödningen. Det finns även i Belgien, Holland och delar av Frankrike.
Frikostig användning av antibiotika till djur och människor ökar riskerna för att bakteriestammar ska bli motståndskraftiga. En försvårande faktor är att friska djur ges antibiotika – i förebyggande syfte. Folkpartiets Marit Paulsen ser det som att vi kommit ett steg "närmare ett katastrofläge" med utvecklingen i Danmark. Centerpartiets Fredrick Federley skärper tonen och kräver en EU-gemensam strategi för hur antibiotika används.
I Sverige är det förbjudet att ge friska djur antibiotika för att öka tillväxten. Europa borde följa efter. Detta är en sakfråga som gör EU-valet mer påtagbart. Sveriges regler är mycket mer strikta än de EU-gemensamma. Antibiotika ska användas för att bota sjuka djur – och det går att använda mindre doser än vad som används på många håll i Europa i dag. Hot och risker går att påverka.
Välgrundade krav på säker mat får inte förväxlas med okritisk nationalism. Svenska livsmedel är bra så länge de följer de strikta regelverk som gäller. Detta är poängen. När fler stater ställer lika höga krav på jordbruk och djurhållning producerar de lika bra och säker mat. Det som tillkommer då är exempelvis frågan hur viktigt man som konsument tycker att korta transportvägar är, ur klimat- och miljösynpunkt.