Hällristningarna vid Släbro och ett par intressanta runstenar vittnar om att bosättningarna längs med Nyköpingsåns krökar har funnits länge på platsen. I dag är jordbrukets spår borta. Det som är mest tydligt är hur efterkrigstiden speglas i bebyggelsen.
Regeringsvägen sträcker sig som en rät linje igenom det gamla Oppebys radhus och flerfamiljshus. Här finns ett litet torg, ett slags centrum, allt framväxt under efterkrigstidens optimism. Granngatorna fyller på med namn som Gustav Adolf-vägen, Linnévägen och Sveavägen. Det är byggt på pampig grund. På andra sidan vägen finns Oppeby gård, ett hyreshusområde från 1960-talet med alla dess beståndsdelar. Här finns också Oppeby centrum.
Ett tag var det moderna Oppeby en tätort i eget namn, skilt från residensstaden. Från 1970-talet kan man säga att tätorten blev till en stadsdel i det växande Nyköping.
Här stannar nu SN till i vår serie På plats. Bortom Oppeby hittar vi villaområdena Hagalund, Krikonbacken och Harg. Kombinerat med rad-, flerfamiljs- och loftgångshusen i Oppeby är detta ett Nyköping på västra sidan motorvägen. Över tid kompletteras detta med det som är tänkt att växa fram söderut, i området Kungsladugården och Blommenhov.
Oppebys utmaning är att hantera utvecklingen efter att den lokala högstadieskolan försvunnit. Fyra stadsdelsbaserade kommunala högstadier har blivit till två stora enheter på en enda plats. Det är så färskt att stadsdelsinformationen på boinykoping.se fortfarande berättar om en högstadieskola i Oppeby. I stället ska sjuor till nior – om de inte väljer någon av friskolorna – ta sig genom staden till storskolan, ett stenkast från sport- och fritidsarenorna på Rosvallaområdet.
Vi talar ofta om hur en förlorad skola är en mycket svår och jobbig utmaning för en liten tätort. Det innebär inte att en större stadsdel som förlorar sin lokala skola kan klara en sådan förändring med en axelryckning. Barnfamiljer kan börja se Oppeby som något på fel sida motorvägen. Det är upp till de folkvalda att visa att så inte är fallet. Här finns annars ett hyfsat grundutbud med ett antal butiker och en större livsmedelsaffär, något som mycket kan väl utvecklas som stadsdelscentrum. Närheten till Skavsta ska inte underskattas.
När Nyköping ska växa – och alla utgår från att så kommer att ske – blir det åt flera håll. Brandholmen och Malmbryggshage utvecklas, hamnen och centrum förtätas. Den omdebatterade vatten- och avloppsledningen från Sjösa mot Horn, Brannebol och Vålarö skvallrar om hur det havsnära boendet kan växa vidare norrut.
Samtidigt förväntas alltså en tillväxt på västra sidan motorvägen. Kommunen exempelvis har köpt gården Väderbrunn för dyra pengar, bara för att ha mark att byta bort när staden ska växa för boende men även för flygplatsens framtida behov. Det kan bli en växelvis tillväxt, men också en mer laddad dragkamp.