Det är upplyftande att Nyköping nu kan klassas som en större stad. Att Arnö nu inkluderas som del av huvudorten ger förstås stor effekt för det sammanlagda antalet stadsinvånare i Fastighetsägarnas mätning. Stadskärnan har också växt. Det är välkommet.
Inflyttningen till Nyköping är en följd av ett gott läge nära Östersjön med E4 och tågbanor som starka transportleder, men också en målmedveten satsning med skattemedel under decennier. Minns Bo i Nyköping. Kommunens attraktionskraft handlar om betydligt mer än växande stadsmiljöer. Det är viktigt att påpeka detta, för stadsperspektivet kommer närmast automatiskt när det talas om fler och nya invånare.
Det blir alltför ofta det enda.
När planerna för Nyköping 2040 drogs upp fastställdes det att ”huvuddelen av befolkningstillväxten” ska ske inom centralorten. Den formuleringen är ett avlatsbrev, för att kunna blunda för andra tillväxtområden. Därför krävs starka motkrafter.
I Nyköping 2040 finns det under rubriken Landsbygd detta: ”Kommunen är positiv till och ska gynna en utveckling av bostäder, verksamheter och initiativ som stärker och gynnar en fortsatt hållbar utveckling utanför centralorten”. Så behöver ske.
Kommunen behöver lägga lika mycket planerings- och utvecklingskraft åt tillväxten av bostäder och verksamheter utanför stadsgränsen. Många mindre samhällen som exempelvis Stigtomta, Vrena, Runtuna. Ålberga och Stavsjö kan hysa fler invånare än i dag. Det finns även småorter som kan växa till framtida mindre tätorter.
2021 bodde var tredje kommuninvånare utanför centralorten Nyköping. Den andelen, 30 procent, bör helst öka. Det kräver att Nyköpings kommun för en politik som stärker nyttorna med att bosätta sig på en mindre ort eller på landsbygden. Sådant boende ska vara värdefullt, tillgängligt och hållbart.
2021 var det 80 procent av befolkningsökningen som kom i centralorten, 445 personer. Det håller inte. De mindre tätorterna och landsbygden behöver växa mer.
Och det kan hända saker. 2020 köpte Nyköpings kommun ett större område nära Sjösa för cirka åtta miljoner kronor. Kommunen vill locka en exploatör till ett område för lägenheter och radhus i Tystberga. För 13,3 miljoner ska grunden för en bostadstillväxt också komma i Nävekvarn.
Nyligen köpte det kommunala bostadsbolaget Nyköpingshem den gamla sågen i Buskhyttan, för 22,5 miljoner. Området har varit aktuellt för exploatering i decennier, utan framgång. Nu talar Nyköpingshem om hyresrätter i huvudsak, kanske även andra bostadsformer.
Blandat boende är bra för både tillväxt och framtidstro, inte minst på mindre orter.
Allt detta behöver gå hand i hand med utvecklingen av vägkvalitet och kollektivtrafik utanför tätorten, liksom planering för skolor och nära service. Enligt Nyköping 2040 ska tillväxten prioriteras där det redan finns service, infrastruktur och kollektivtrafik. Men detta kan och bör också förstärkas.
Annars blir det för torftigt för framtida bruk.