Trots att kommunala bolag kommit att utsättas för tilltagande kritik, har de ökat kraftigt. De var omkring 1 300 i början av 2000-talet, i dag finns omkring 1 700. Det rör sig om offentligt ägda företag som omsätter stora summor, är värda tusentals miljarder. Ofta är de viktiga arbetsgivare lokalt. Också kommunerna i Sörmland har ägarintressen i sådana bolag.
Men, handen på hjärtat, vad vet du om dem? Hur många äger just den kommun du bor i? Vet du vad bolagen verkar i för branscher? Vet du om de har ett uttalat kommunalt syfte (det måste de ha)?
Det är sällan som den genomsnittlige medborgaren kan svara på dessa frågor, och uppriktigt sagt brukar inte alltid de förtroendevalda själva veta hur det ligger till. Kommunernas egna bolagssfärer flyger vanligen under radarn. Av en rad olika skäl är det beklagligt. Dessa företag verkar nämligen i gränslandet mellan privat och offentlig rätt och flera sentida kommunala korruptionsskandaler härleds ofta till just kommunala bolag.
Det finns frågetecken om huruvida landets kommunala bolag styrs på ett bra sätt. I typfallet ges dessutom otillräckliga förutsättningar för utomstående att granska dem. För att ta ett exempel, visade en färsk studie kommuner ofta slarvar med att säkra att de ledamöter som utses till kommunala bolagsstyrelser vet vad uppdraget innebär. För uppdraget krävs särskilda inblickar i vad både kommunallagen och aktiebolagslagen säger. Om man slarvar både med vem som placeras i en kommunal styrelse och med att ge utbildningar i vad det innebär att sitta i en kommunal bolagsstyrelse, riskerar kvaliteten på styrningen av bolagen att försämras kraftigt.
Ett ytterligare problem är ledamöter i kommunstyrelser också sätts på tunga uppdrag i kommunens bolag. Problemet uppstår genom att kommunstyrelserna har skärpt uppsiktsplikt över bolagen som kommunen äger. Kommunstyrelseledamöter som sitter i bolagsstyrelser kan hamna lojalitetskonflikter. Ibland ska beslut fattas då man ställs inför dilemmat att vara lojal mot det kommunala bolaget (som aktiebolagslagen föreskriver), eller mot det politiska mandat – sina partikamrater och väljare – på vilket man förtjänat sin plats i kommunstyrelsen. Dessutom medför en överlappning av personer i kommunstyrelse och kommunala bolag att bolagsstyrningen blir informell och därmed svår för utomstående att granska. Det är därmed långt ifrån självklart att kommunens tunga politiker per automatik ska ges viktiga uppdrag ute i bolagen.
Med tanke på vilka värden som står på spel – både ekonomiska och ideologiska – är frågorna viktiga. De borde föranleda mer diskussion och bättre journalistisk granskning. Det finns ett samhällsintresse av öppenhet kring dessa bolag. En ökad debatt om bolagen, inte minst i fullmäktige, är viktig för att vi som medborgare ska kunna utkräva ansvar för vad som sker i bolagen, exempelvis inom vilka branscher de bör verka.
Gissur Erlingsson
docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, boende i Gnesta
"Det finns ett samhällsintresse av öppenhet kring dessa bolag."