Mat att sätta på bordet är att föda vår motståndskraft.
Det är säkert jobbigt att behöva tänka försvar när alla har fullt upp med midsommar. Men det finns inget viktigare just nu i rikspolitiken.
300 miljarder går till militären, 50 till civilt försvar och Ukrainastöd, i en historisk stor satsning i total politisk enighet för att nå Natos utgiftsmål. Med utgifter på 3,5 procent av BNP når Sverige samma nivå som många Natoländer ska nå.
Men det är långt till Ryssland från Portugal och Spanien.
Vårt geografiska läge kräver mer, för oss och av oss. Polen och de baltiska staterna planerar redan med fem procent. Vi måste rusta snabbt och brett inom Östersjöområdet, Norden och Arktis.
Det är ett absolut måste att vårt civila försvar inkluderas helheten, även om statsministern märkligt nog utelämnade detta inför de här samtalen. Nu finns det med en del resurser också till detta. Pandemin och kriget i Ukraina har visat att militär styrka kräver ett robust stöd i samhällets alla funktioner – vägar, sjukvård, livsmedel.
Centerledaren Anna-Karin Hatt påpekade redan i sitt installationstal att utan säkrad livsmedelsförsörjning, rejäla lager av drivmedel och andra beredskapsvaror blir helheten i vårt försvar för svag. En tung del av detta finns nu i det som alla partier är överens om. Det måste hända mycket, på kort tid. Det sades mer om detta från partiernas sida än vad som står i själva uppgörelsen.
Staten har nyligen köpt en fabrik i Strängnäs som tillverkar antibiotika. Fler liknande investeringar är att vänta. Produktionen av exempelvis ammunition måste öka snabbt. Då krävs troligen statlig uppbackning eller delägande, där marknadens riskkapital inte räcker till för tillräckligt snabba resultat.
Vad händer om USA plötsligt låter bli att hjälpa sina Nato-allierade? Under Trump-styret kan mycket förändras till det värre på kort tid. Det måste vi också ta höjd för sett till vår motståndskraft.
Vi lever inte längre i 1995. Världen är 30 år senare betydligt farligare och Sverige måste agera därefter. Fem procent av BNP till vårt totalförsvar lär krävas för att bygga rejäl avskräckning mot ett aggressivt Ryssland. Vi måste våga gå utanför våra etablerade planeringssystem för att få livsnödvändiga saker snabbare på plats. Signalen från riksdagen att en totalförsvaret kräver en höjning av statsskulden med tre procent är ett sådant steg, men det är bara början. Är jättemyndigheten Trafikverket redo att snabbare än någonsin leverera stora byggen som exempelvis järnvägen Oslo-Stockholm och rejält förstärkta väst-östliga vägar som Halmstad-Kalmar?
Sörmland står inte i ett direktfokus nu, men har exempelvis Skavsta flygplats och Oxelösunds djuphamn allt det som krävs inom en Nato-struktur? Vi behöver ha koll.
Nyligen köpte staten, via Apotek Produktion & Laboratorier, en fabrik i Strängnäs som tillverkar antibiotika.
Åtta riksdagspartiers enighet om pengarna är ett viktigt steg för att mota mörkret. Men det som nu planeras riskerar att vara i underkant bara inom ett halvår. Därför: leveranser i närtid är det som räknas. En hel del av etablerat svenskt systemtänkande hinns inte med.
Den hotbild som vi ser nu gör att det vi planerar för måste kunna användas i skarpt läge om två år. Ta in det.