För fyra år sedan blev det tillåtet för polisenatt bötfälla människor för nedskräpning.Det var en rimlig lagförändring på många vis. Nedskräpning är förbjudet och bara hotet om ekonomiska konsekvenser bör få fler att ta de extra kliven till närmsta papperskorg. Men hot om böter är bara verkningsfullt om det dessutom omsätts i handling när ett nedskräpningsbrott begås. Har det gjort det?
Inte precis. I somras rapporterade Håll Sverige Rent om hur enbart 1064 böter skrivits ut totalt. I år hade 69 böter utfärdats fram till i maj. I polisregion Öst, där Södermanlands län ingår, var det inte mer än tre böter. Man behöver inte vara statistiker för att räkna ut att sannolikheten är extremt låg att få en saftig nota av att lämna picknickresterna på vallarna utanför Nyköpingshus eller i parken vid Tullgarns Slott efter sommarens sista utomhusfika.
Inte heller är det rimligt att polisen ska lägga resurser på att springa runt och jaga skräpförbrytare. Håll Sverige Rent har föreslagit att kommunerna istället borde bli ansvariga för bötfällandet. Ett förslag den centerpartistiske riksdagsledamoten Fredrik Christensson snappat upp. Han driver tillsammans med Helsingborgs kommunalråd Jonny Cato Hansson linjen att nedskräpning likt felparkeringar ska vara en kommunal angelägenhet.
De tycker att riksdagen ska initiera ett pilotprojekt där ett antal kommuner provar systemet. Sedan bör det bli frivilligt för alla kommuner att genomföra det utifrån egna resursprioriteringar. Det är den kommunala marken som blir skräpig. Det är de kommunanställda städarna som plockar upp det som slängts. Då är det inte mer än rätt att det är kommunerna som bestämmer huruvida böter ska utfärdas och som får intäkterna från det.
Inte bara vår direkta närmiljö påverkas av nedskräpning. Varje timme flyter fem badkar med skräp i land längs med Bohusläns kust. En plockstudie gjord på uppdrag av Nordiska Ministerrådet på skräpet på våra stränder visar att det mesta kommer från enskilda konsumenter. Plast, frigolit och engångsprodukter är vanligast.
Vi släpper tuggummipaketet på marken på stan eller går ifrån våra engångsgrillar i parken men restprodukterna hamnar i slutändan någon annanstans. Det påverkar djurliv både på land och i vatten. Kor får magar uppskurna av trasiga ölburkar, hundar skadas, fåglar fastnar i slängda nät och fisken vi äter har gamla plaster och gifter i sig.
Mänsklig lathet förstör mycket av våra gemensamma resurser. Ett kraftfullare bötessystem vore därför bra, om inte annat för att få in mer resurser till renhållningsarbetet. Och böterna bör gälla för stora dumpningar såväl som små fimpar om än med olika höga belopp. Vill man vara säker på att slippa betala ska man ta med sig sitt skräp till anvisad plats. Vill man göra ännu mer? Börja med att plocka upp ett skräp om dagen istället för att slänga ett.
Johanna Lundgren Gestlöf