Var femte matkasse som bärs hem till svenska hushåll hamnar till slut i soporna, trots att stora delar skulle gå att äta. Matsvinnet är ett stort miljöproblem. Det leder till utsläpp på drygt 1,4 miljoner ton koldioxid per år. Samtidigt vet sex av tio svenskar inte skillnaden på bäst före-datum och sista förbrukningsdag. Mer medvetna konsumenter behövs, men på vissa områden är problemet även ett annat.
För ägg, påskens mest givna matvara, är hållbarheten i kylskåp två till tre månader. Bäst-före-datum säger dock mindre än en månad – på grund av EU-lagstiftning. Den är anpassad efter länder med sämre livsmedelshygien, där ägg förvaras i rumstemperatur och riskerar att vara salmonellasmittade. Sverige borde rimligen få bestämma över våra äggs datummärkning själva, men så är alltså inte fallet. Detta är ett tydligt exempel på när EU blir ett för trubbigt verktyg för lokala problem.
Om mindre än två veckor börjar förtidsröstningen till Europaparlamentet. En majoritet av alla beslut som fattas i kommunfullmäktige påverkas av EU, men trots den makt som har vi gett till Bryssel förväntas valdeltagandet som vanligt bli lågt. Som fredsprojekt har EU varit framgångsrikt. Viktiga frågor som handel, klimat och fri rörlighet kräver en mellanstatlig nivå för ett effektivt beslutsfattande. Effektiviteten skulle gå förlorad om vi i stället vore hänvisade till långdragna internationella förhandlingar.
För att öka valdeltagandet har regeringen gjort stora satsningar och ett något högre deltagande än senast förutspås trots allt. Tyvärr hörde vi i veckan att endast 176 av landets 4000 skolor har anmält intresse för att anordna skolval. Hedebyskolan i Trosa och Nyköping Strand Utbildningscentrum är tillsammans med Realgymnasiet Eskilstuna de enda i Södermanland. Att så få skolor är intresserade speglar flera samhällsproblem. Dels bilden av att EP-valet är oviktigt att delta i, dels en ovilja att engagera sig och sätta sig in i hur det fungerar och vilka frågor som drivs. Mönstret är inte annorlunda bland de röstberättigade och ungdomarna bär med sig bilden som ges i skolan även till framtida val.
Att inte rösta i EP-valet innebär att lämna över mer makt åt någon annan. Högerpopulistiska, rasistiska och nazistiska partier växer sig allt starkare runt om i Europa och genom att inte ta ställning lämnas ytterligare utrymme för dessa. Genom att gå och rösta kan vi verka för att politiskt fokus läggs på rätt saker. Klimatet är en fråga. Att fler länder väljer att införa det strikta djurskydd vi har i Sverige, är en annan. Svenska bönder kan då konkurrera med europeiska på mer lika villkor. Fler kor, grisar och höns får värdiga levnadsförhållanden. När hönsens ägg blir ruttna - det kan vi däremot själva avgöra.
Johanna Lundgren Gestlöf