Minst två döda och 15 skadade. Drygt två veckor efter trippelmorden i Uddevalla, skakas Sverige av ännu ett brutalt våldsdåd.
Onsdagskvällens skottlossning var en av många i Göteborg. Sedan början av 2013 har ett hundratal skjutningar krävt mer än tio människoliv. Våldsspiralen följer samma mönster som i övriga landet: Yngre män, lösa nätverk, lättillgängliga vapen.
Våldet blir allt mer hänsynslöst. Framförallt verkar fler uppgörelser ske på offentliga platser. I januari sköts en nyckelperson i Malmös undre värld till döds utanför ett köpcentrum. Dubbelmordet i Göteborg ska ha skett när ett stort antal kroggäster följde en fotbollsmatch.
Chockade vittnen talar om en krigszon. Personalen vid hemtjänsten i Biskopsgården är rädd för att jobba kvar i området. Internationella tidningar skildrar ett hårdare Sverige och i sociala medier skrivs det skadeglatt om en kriminell självsanering.
Busslinjer dras in, affärer stänger. Städernas parallellsamhällen tryggar återväxten i den undre världen. Över en halv miljon personer bor i områden där färre än 60 procent av befolkningen i arbetsför ålder har ett jobb. För många är kriminalitet ett rationellt val.
I Göteborg fick polisens tillfälliga satsning ”Trygg i Göteborg” ner antalet impulsbrott. Kända gängmedlemmar punktmarkerades, närvaron på gator och torg prioriterades. Men ska grogrunden till gängkriminaliteten kunna bekämpas, krävs mer än en synlig närpolis.
Gängens främsta offer är de bosatta i socialt utsatta områden. Tydligare ordningsregler i skolan och hårdare straff för unga återfallsförbrytare ökar tryggheten. Lägre arbetsgivaravgifter genererar arbeten och fler alternativ till kriminaliteten. Tyvärr går regeringens politik i en annan riktning.
Lars Kriss
Liberala Nyhetsbyrån