Det finns en tydlig brist på hantverkskunniga.
Fler med praktiska yrkeskunskaper är ett måste för att bygga det bättre samhället. Det finns här, i Nyköping.
I kunskapsnationen Sverige har vidareutbildning blivit en självklarhet för de flesta. 90 procent av den vuxna befolkningen har utbildning efter grundskola och 47 procent har eftergymnasial utbildning (SCB 27/1). Gott så, eftersom vi är en högteknologisk och innovativ ekonomi som drivs av välutbildad arbetskraft. Samtidigt är det tyvärr inte så att all vidareutbildning uppmuntras och ses som ett välkommet tillskott till samhället.
Vår arbetsmarknad lider i dag av stor kompetensbrist, särskilt vad gäller praktiska yrkeskunskaper. I Svenskt Näringslivs företagarpanel (1/4) framkommer en hel del intressant om rekryteringsläget. Hela 68 procent av de svarande uppger att det varit mycket eller ganska svårt att rekrytera det senaste halvåret. Den överlägset mest efterfrågade åtgärden bland panelen är “bättre och fler yrkesutbildningar”. Så många som 60 procent av de svarande inom näringslivet lyfter det som en av de absolut viktigaste satsningarna för att säkra framtiden för svenska företag.
I Nyköping finns såväl yrkeshögskola på Campus som Elteknikbranschens gymnasium.
Parallellt med bristen på hantverkskunniga verkar det finnas ett överflöd av vissa typer av högskoleutbildade. Det hävdar professor Mats Alvesson vid Lunds Universitet i ett radioinslag i Ekonomiekot (SR 18/4). Han menar att vi haft en så omfattande massutbildning de senaste decennierna att en högskoleexamen i dag inte behöver ge en starkare ställning på arbetsmarknaden.
Många får med sig kompetenser som inte efterfrågas tillräckligt – i nuläget.
Vårt utbildningssystem misslyckas med att producera det arbetsmarknaden behöver. Flera sektorer skriker efter praktisk yrkeskompetens. Från politiskt håll har det införts flera åtgärder för att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet och minska den skevhet som råder. Yrkesprogrammen på gymnasiet har blivit högskoleförberedande, åtminstone så länge eleven inte aktivt väljer något annat. Dessutom är nya yrkesprogram på väg att införas (Regeringen 20/11-24) och staten har skjutit till skattemedel till yrkesutbildningar för vuxna.
Exempelvis lokförare är en viktig del av kunskapsnationen Sverige.
För att verkligen komma till rätta med problemet krävs också ett ändrat synsätt på samhällsnivå. Sverige ska vara ett land med hög kompetens- och kunskapsnivå, men det likställs alltför lätt med enbart akademiska meriter. Sanningen är att välutbildade undersköterskor, lokförare och maskinförare är precis viktiga för att möjliggöra vår kunskapsnation som lärare, läkare och jurister.
Vi behöver fler som utbildar sig inom områden där det råder brist på kompetens – oavsett om det gäller yrkesutbildningar eller akademiska studier.