Den hopplösa och närsynta flyktingdebatten har en tendens att vara både kortsiktig och baseras på antagandet att samhället förblir likadant över tid. Fokus brukar ligga på den påtagliga direkta kostnaden för mottagande av flyktingar när man i stället borde fokusera på potentialen i ny arbetskraft och framtida företagande. Plötsligt framstår dessa kostnader som en nödvändig investering för Sveriges konkurrens- och attraktionskraft.
I en rapport från Swedbank framgår det att flyktingmottagandet i sig leder på kort sikt till högre tillväxt och lägre arbetslöshet. Sveriges BNP skrivs upp både 2016 och 2017 tack vare alla dessa människor som kommer till oss. Sysselsättningen förväntas öka med 50 000 personer fler än vad som tidigare hade beräknats och arbetslösheten skrivs ner med en procentenhet från 7,2 till 6,2 procent 2017. Vad resultatet av den ökade migrationen på längre sikt blir avgörs av inget annat än de reformer vi fattar i dag. Helst redan i går.
Enligt rapporten "Tillväxt av företag ledda av personer med utländsk härkomst i Sverige" gjord av SCB framgår det att företagande bland invandrare och i synnerhet bland barn till invandrare är inte bara utbrett utan även ganska framgångsrikt. De utrikesföddas företag är generellt mindre men har en tendens att växa snabbare än företag där ledningen har svensk bakgrund.
De utrikesföddas företagande är ett framgångsrikt medel för integrationen och ur fattigdomen. Avsaknaden av de ekonomiska resurserna kompenseras av det sociala kapitalet och familjen. Rapporten hävdar även att omsättningstillväxten i företag drivna av barn till invandrare är oberoende av både den personliga förmögenheten och graden av eftergymnasial utbildning.
En annan positiv trend är att företagande bland utomeuropeiska invandrare har ökat kraftigt sedan 1990-talet. De vanligaste branscherna är inom handel, hotell och restaurang – alla tre är viktiga komponenter för ett levande och attraktivt samhälle. Genom att starta eget undviks både utanförskapet och förödmjukelsen av att inte bli anställd på grund av sitt ursprung.
Småföretagandet generellt växer i hela Sverige, inte minst tack vare nya digitala plattformar som underlättar kontakt med nya kunder och marknadsföring av sin verksamhet. Även strukturella förändringar som rut- och rot-avdrag har bidragit. Tyvärr är arbetsmarknaden fortfarande anpassad till förmån av de anställda och inte egna företagare. Socialförsäkringarna måste kunna anpassas efter olika typer av anställningar samt nya skattelättnader måste införas för små- och nyföretagare.
Det finns oändlig potential hos dem som kommer till oss, både som människor och som viktiga beståndsdelar i ett konkurrenskraftigt Sverige. Utgångspunkten att det är endast etniska svenskar och "försvenskade" invandrare som kan och vill bidra till samhället är en typisk "så har vi alltid gjort"-mentalitet, som tyvärr är mer skadlig för vårt land än vilken flyktingkris som helst.
Viktoryia Khromchanka