Vuxna mÀnniskor har svÄrt att bli uppfostrade och vill inte bli klappade pÄ huvudet. Trots att det faktiskt Àr sÄ att hÀlsoforskningen ibland vet betydligt bÀttre.
Det finns mycket vĂ€rdefullt i arbetet för ökad folkhĂ€lsa. ĂndĂ„ vĂ€cker det rebellen inom mĂ„nga av oss. DĂ€rför att det Ă€r en frĂ„ga om makt och personlig frihet. NĂ€r myndigheter sĂ€ger att du ska leva sĂ„ hĂ€r och sĂ„ hĂ€r, dĂ„ Ă€r det nĂ€ra till instinkten att göra tvĂ€rtom.
Vuxna mÀnniskor har svÄrt att bli uppfostrade och vill inte bli klappade pÄ huvudet. Trots att det faktiskt Àr sÄ att hÀlsoforskningen ibland vet betydligt bÀttre om sÄdana frÄgor Àn var och en av oss gör.
De flesta av oss förstÄr att det hÀr med drogmissbruk och alkoholism Àr ett helvete. Vi förstÄr att ett stillasittande liv och ett stÀndigt frossande i onyttigheter och stÀndiga sockerkickar inte gör oss friskare. LikvÀl reser vi lÀtt ragg nÀr vi möter pekpinnar och moralkakor. Vi vÀgrar att Àta rÀtt antal smörgÄsar per dag och dricker ibland medvetet mer alkohol Àn den dÀr rekommenderade mÀngden.
Vi Àlskar skrÀpmat, sockerstinna bakverk, feta chips och tandlÀkarens skrÀck, Coca cola. För att vi kan. Det dÀr supernyttiga Àr, Àrligt talat, oftast supertrist. Det Àr rÄd, inte tio Guds bud.
âDet Ă€r bĂ€st att ta sig ett jĂ€ttejĂ€rn i andra benet ocksĂ„â som Magnus och Brasse sjöng om en gĂ„ng i tiden, i folkhemmets sanna upprorsanda. Den hĂ€r konflikten mellan goda rĂ„d och makten att leva som vi vill, den kommer aldrig att lösas. Vi lyssnar nog, men vĂ€ljer dĂ„ och dĂ„ att ge uppmaningarna lĂ„ngfingret, inte minst nĂ€r det gĂ€ller alkohol.
ĂndĂ„ behöver vi vĂ„ra dietister, vi behöver lĂ€karen som stĂ€ller frĂ„gan om hur mycket vi dricker för att bromsa ett riskbeteende och motverka framtida lidande. MyndighetsrĂ„den behöver visa fingertoppkĂ€nsla, utmana lagom.
Alkoholen som upprorssymbol Àr inte lika stark lÀngre. Vi Àr pÄ vÀg mot att förhÄlla oss till vin och öl pÄ ett mer avslappnat sydeuropeiskt sÀtt, hellre Àn att dunka i sig en flaska Explorer pÄ nolltid och dÀcka i ett dike pÄ vÀg hem. En mer avslappnad och nÄgot mer livsnjutande alkoholkultur Àr verkligen vÀlkommen.
Dagens ungdomar dricker jĂ€mförelsevis lite alkohol, en livsstil som fĂ„r förĂ€ldragenerationen att nĂ€rmast framstĂ„ som fyllefanatiker. Ăr detta pĂ„ grund av upprepade goda rĂ„d under uppvĂ€xten eller mer av en lĂ„ngsiktig kulturförĂ€ndring, en globalisering?
Samtidigt har anvĂ€ndningen av andra droger, som cannabis, inte skjutit i höjden pĂ„ ett kompenserande sĂ€tt. Enligt statistiken, Ă„tminstone. Under 2023 var det en nĂ„got större andel av tjejerna i Ă„rskurs nio, runt 7 procent, som sade hade att de anvĂ€nt narkotika nĂ„gon gĂ„ng. Bland grabbarna var det runt 6 procent. Det Ă€r ingen stor skillnad jĂ€mfört med 1970-talet. FolkhĂ€lsomyndigheten ser Ă„ andra sidan en viss ökning av det âmer frekventa bruketâ.
Kunskap om risker och riskbeteenden pÄverkar sjÀlvklart över tid, men folkhÀlsorÄden Àr ingen tvÄngströja. Det Àr bra sÄ.