Det har sedan länge varit en trend att små skolor, ofta på landsbygden, har svårt att överleva. Många har redan lagts ner. Ännu fler är hotade.
Att en skola läggs ner kan få stora negativa konsekvenser på det omkringliggande samhället. Framför allt drabbar det enskilda elever som i värsta fall tvingas ta bussen flera mil till närmaste nya skola. Etableringen av friskolor kan i dessa fall vara räddningen för glesbygdssamhällena.
Många partier i svensk politik glömmer bort det som händer utanför tätorterna. Efter ett par turbulenta år har Centerpartiet återgått till att tydligt fokusera på landsbygden som målgrupp. Med begreppet Närodlad politik har man återupptagit kampen om kärnväljarna genom förslag som ska se till hela landet.
När utbildningskapitlet diskuterades under partiets sista stämmodag i Falun förra helgen fattades således en mängd beslut för att stärka skolservicen på landsbygden. Ett snabbspår för föräldrakooperativ eller friskolor som vill ta över en nedläggningshotad skola är ett sådant beslut. Möjligheten att ansöka om ett övertagande hela året, och inte enbart före sista januari som i dag, är ett annat.
Men i sin vilja att se till landsbygdens förutsättningar blir man ibland blind för andra perspektiv. Partiet fattade exempelvis ett beslut om att införa en skyldighet för kommuner att erbjuda externa aktörer en nedläggningshotad skola. Det låter bra, men i praktiken går det stick i stäv med Centerpartiets annars så starka vurmande för decentralism.
Partiet är emot ett förstatligande av skolan, just för att kommunerna bäst känner till de lokala förutsättningarna. Men ett sådant här förslag innebär att en kommun inte längre kan omorganisera sig fritt för att hantera exempelvis dålig ekonomi, sviktande elevunderlag eller nya idéer.
Det har gått lite drygt ett år sedan Nyköpings kommun la ner fyra högstadieskolor för att skapa ett enda Nyköpings högstadium. Syftet var att bryta segregationen genom att flytta elever oavsett bostadsområde till samma skola. Man kan tycka vad man vill om idén. Det var ett demokratiskt fattat beslut som kommunen bör vara fri att ta.
Med Centerpartiets nya förslag hade Nyköping riskerat att i stället förlora elever utan att uppnå någon förbättring. Snarare blir det skolorna som blir kvar under kommunalt huvudmannaskap som drabbas. Med största sannolikhet skulle kommuner hitta på nya metoder att gå runt förslaget, men med onödig byråkrati som konsekvens.
Det finns tillfällen då det vore utmärkt att kommunen tvingas erbjuda en nedläggningshotad skola till en friskola. Ibland vore det förödande. Någon drabbas alltid på ett eller annat sätt när en skola läggs ner, men det behöver inte alltid vara dåligt. Framför allt är det inte Centerpartiets ombud i Falun som ska avgöra vilket. En närodlad politik borde lämna frihet till kommunerna.
Johanna Lundgren Gestlöf