Onsdagen var så den dag då vår knappt ett år gamla regering äntligen skulle få släppa sina förslag inför årets höstbudget. Den första tiden vid makten har inte imponerat. Vårbudgeten var en begränsad historia där man knappt gjorde några ändringar annat än att göra det dyrare att anställa unga. Större utredningar eller lagförslag har lyst med sin frånvaro. Det har varit ett ovanligt passivt första år för regeringen.
Nu är det dock dags för den första egna höstbudgeten, den som av många ses som den viktigaste. När det blir nya styrande politiker och nya regler är det vanligt att debatten först fokuserar på allt som uppfattas bli sämre, på högre kostnader. Protester brukar höras lättare än medhåll. Därför är det inte så konstigt att rubrikerna fokuserat på dyrare vardag och brutna vallöften. Det måste vara en lättnad för regeringen att smärtsamma förändringar nu är ute så den i stället får berätta om alla roliga nya satsningar, det som ska bli bättre.
Detta gjordes via en lång debattartikel i Dagens Nyheter följt av en presskonferens under onsdagen. Artikeln var något av det mest innehållslösa som publicerats på den debattsidan. Den skulle sätta tonen, men inte berätta om ett enda konkret förslag. Allt för att minska tiden för granskning och möjlighet till replik från oppositionen. Presskonferensen senare på dagen var desto mer konkret. Totalt kom förslag för tio miljarder. Det är ungefär en femtedel av de höjda skatterna på runt 50 miljarder.
Regeringen talade om att investera för fler jobb. Särskilt mycket gillar regeringspartierna att investera i infrastruktur. Bostadsbristen är en aktuell fråga, så en stor del av dessa investeringar ska gå till byggande. Bland byggarna själva är det redan goda tider och låg arbetslöshet. Det är ytterst oklart hur nya satsningar där ska sänka arbetslösheten. Den andra frågan som togs upp på pressträffen var aktiv näringspolitik, där regeringen säger sig vilja satsa extra på landsbygden. Det är små satsningar på bland annat ekoturism, samtidigt som regeringen höjer skatten på bensin och diesel. Även resurserna till statliga företagsstöd som Almi ska öka. Slutligen presenterades en satsning på matchning, med mer resurser till Komvux och till folkhögskolor. Det kan fungera om de görs klokt och med fokus på praktiska utbildningar för specifika bristyrken.
Regeringen jobbar efter en märklig omvänd modell. Man tar in högre skatter med ena handen och försvårar för många företag att nå lönsamhet. Sedan ger man med den andra handen tillbaka små bidrag och små satsningar här och där. Regeringen låtsas stå på företagens sida och tror att detta ska fixa arbetslösheten. Det är att ta saker i helt fel ordning.
Hanna Marie Björklund