Den stora debatten om regeringens senaste utspel om skolan kom att handla om förslaget att ge betyg från fjärde klass. Regeringen passade där på att förstärka de politiska skillnaderna mellan Alliansen och oppositionen. Inom den rödgröna oppositionen måste betygs- och läxhatare försöka samsas med de som tycker att dagens ordning fungerar bra. Slitningarna riskerar att skada skolans utveckling. I spelet mellan partierna i regeringen är betyg från fyran en framgång för Folkpartiet och Moderaterna, eftersom Centerpartiet och Kristdemokraterna hellre vill ha betyg från sexan.
Grunderna för en skola av högre kvalitet läggs i stället betydligt tidigare. Därför är Alliansens satsning på läsförståelse från första klass det viktigaste politiska beskedet.
En elevs prestationer i förhållande till mål och krav behöver göras tydligt. Betyg är ett utmärkt verktyg, men inte det enda. Läsning och läsförståelse är grundläggande för skolgången. För den som har svårt att ta till sig det man läser blir det mesta genast svårare – i fler ämnen än svenska. En elev som svarar fel på ett texttungt matteproblem kan mycket väl ha snubblat på orden och inte på talen.
Om skolan tidigt kan lyfta och stärka de elever som i dag tvingas kämpa med sin läsning under den första skoltiden, då blir det färre som halkar efter. Kvaliteten på undervisningen kan höjas. Det är bra för individen, det är bra för kunskapssamhället. Därför är det också avgörande att extra stöd och hjälp sätts in så tidigt som möjligt.
Att ha flyt i läsningen är en sak, att förstå det man läser är en annan. Bakgrundskunskaper, ordförråd, minne och slutledningsförmåga spelar in. En god läsförmåga och läsförståelse har vi alla nytta av hela livet. Det gör det lättare att fungera som en aktiv samhällsmedborgare och stärker det livslånga lärandet. Det blir lättare att känna läslust och för många öppnar det dörrar till exempelvis skönlitteraturens värld.
Alla elever i årskurs ett ska kunna läsa och förstå enklare texter, är det nya kunskapsmål som regeringen lanserar. Lärarens förutsättningar att leva upp till de krav och förväntningar som ställs på undervisningen i läsförståelse blir avgörande. Hur uppmuntras en ung nybörjarläsare att börja ställa frågor om texten, att gå från den lästa meningen till att diskutera dess budskap? Det är inte omöjligt att det krävs särskilda kompetensinsatser för att handledaren ska ge kunna ge bästa möjliga stöd till eleverna. Lärandestrategier förändras över tid, tekniska hjälpmedel likaså.
Med en bättre läsförståelse från första klass får fler elever en ärlig chans att prestera mer i fler ämnen. Det innebär också en gyllene chans att bryta med den undermåliga kvalitetsutveckling som den svenska skolan har plågats av i decennier.