Oavsett hur det går i mellanårsvalet till senaten och representanthuset i USA den 4 november är det en sak vi kan vara förvissade om. Det politiska läget kommer att vara fortsatt fastlåst.
Läget har annars ljusnat något för Demokraterna. Det som länge har sett ut som en rak väg till seger för Republikanerna, inte bara i representanthuset utan också i den ännu viktigare senaten, gör inte det i samma grad längre.
Enligt flertalet opinionsundersökningar är det fortfarande klar övervikt för att Republikanerna ska ta över. Samtidigt kommer rapporter och bedömningar, inte minst från den från valet 2012 hyllade valexperten Nate Cohn, som pekar i annan riktning.
I presidentvalet 2012, dock inte av Cohn, förutspåddes en jämn kamp mellan Mitt Romney (R) och Barack Obama (D). Så blev det inte. Obama tog hem snart sagt alla de cirka tio vågmästarstater som förväntades avgöra valet. Opinionsmätningarna hade underskattat hans stöd med upptill tre procentenheter. Är läget detsamma nu, kan det bli flera överraskningar på tisdagskvällen.
Genom systemet med väljarregistrering för ett parti är det känt hur många av respektive partis sympatisörer som har förhandsröstat – om än inte hur. Det finns också kunskap om hur många av dem som är förstagångsväljare och tillhör någon minoritet. En analys av dessa uppgifter, också utförd av Nate Cohn, pekar på goda siffror för Demokraterna. Fler än tidigare av deras registrerade har redan röstat. Detsamma är fallet med många yngre och från minoriteterna, vilket kan gynna de demokratiska kandidaterna.
Vad Vita huset och president Obama inte kan räkna med, oavsett valutgång, är en mer samarbetsinriktad kongress. De båda kamrarna, som i dag har olika majoritet, blockerar varandra. Blir det republikansk majoritet även i senaten kommer den troligtvis på nytt att använda budgeten och lånetaket, med risk för att staten åter måste stänga igen, för att tvinga presidenten att ändra viktiga delar av sin politik. Det kommer att ödslas tid på meningslösa beslut som presidenten sedan stoppar med sitt veto.
För oss i Europa kan det här fortsatta blockerandet få negativa konsekvenser för ekonomin, för förhandlingarna om det viktiga handelsavtalet mellan EU och USA samt inför det stora klimatmötet i Paris nästa år. En svag och bakbunden president, om än inte så mycket när det gäller den nationella säkerheten, riskerar också att få konsekvenser vid uppkommande internationella kriser.
Även om valutgången är mer en skillnad i grad än i art blir det åtminstone något mindre fastlåst om Demokraterna lyckas behålla sin majoritet i senaten.
Bengt Wernersson
Centerpressens Nyhetsbyrå