Vad är makt? Vad makt har varit tidigare i historien är lätt att peka på. Pengar, samhällsställningar och kunskap har varit centralt. Men vad kommer att ge makt i framtiden?
I det samhälle vi lever i är information en stor källa till makt. Samtidigt är information också något som kan undergräva, ifrågasätta och ibland tillintetgöra makt. Titta bara på hur Edward Snowden, som efter att ha avslöjat information om USA:s övervakningsverksamhet, har blivit en av världens mest eftersökta människor. Ur USA:s perspektiv är han extremt farlig och flera av landets relationer till andra nationer har skadats. På ett vis är makten, i det här fallet USA, mån om att tysta ner information som har förmåga att avslöja maktens svagheter. Ur ett annat perspektiv sitter Snowden på exklusiv information som säkerligen kan ge honom en stark maktposition, allt beroende på hur den informationen utnyttjas.
Historien om Snowden är ett exempel på hur information kan användas för att avslöja maktens tvivelaktiga metoder, och kampen mellan en person och en statsmakt romantiseras lätt i media. Det farliga i sammanhanget är att endast en person beslutar vilken information som ska vara tillgänglig för allmänheten. När vi dagligen lättroget delar med oss av personlig information om oss själva, både till företag och myndigheter, försätter vi oss i en liknande situation. Det är förmodligen inte företagens eller myndigheternas användning av informationen som är det största hotet. Det är hur den samlade informationen om oss kan användas av insiders som Snowden, för helt andra syften än det ursprungliga, som är riktigt farligt.
Samma ämne behandlas i romanen 11 gram sanning, vars release komiskt nog ägde rum i lokalen Skyddsrummet i Stockholm nyligen. Boken handlar om hur en person med hjälp av information, psykologi och matematik lyckas tillskansa sig möjligheten att kontrollera en hel värld; bara genom den information vi människor godtroget delar med oss av via internet. I många fall skulle det vara just bara: en bok, men med tanke på att författaren Daniel Akenine jobbar som säkerhetschef på Microsoft, kan man anta att historien inte befinner sig så långt ifrån verkligheten.
I Sverige har EU:s datalagringsdirektiv diskuterats flitigt sedan införandet 2012. I det fallet handlar det inte bara om de uppenbara risker i hur informationen kan användas i fel syften, individens rätt till personlig integritet kränks också. Efter ett kritiskt uttalande till direktivet från EU-domstolens generaladvokat Cruz Villalon i slutet på förra året, finns nu vissa förhoppningar om att direktivet kan komma att rivas upp.
Turerna runt Snowden kan tyckas spektakulära. Den ovan nämnda boken är som sagt en bok, men vi ska komma ihåg att vardagen innehåller mycket av de ingredienser utgör underlaget. Information vi alla lämnar ut dagligen i god tro, eller tvingas lämna ut, kan användas i syfte att skada – såväl personer som organisationer och samhällen.
Adam Arnesson