Campus Nyköping har potential att bidra till målet Sveriges bästa skola 2030.
Vi kan kalla henne Helena. Hon är 33 år och har jobbat i handeln och funderar på att sadla om till grundskollärare. Hon är rotad i Nyköping. Att börja pendla till plugg försvårar vardagspusslet med delad vårdnad om två barn. Samtidigt behöver kommunen rekrytera fler behöriga lärare.
Det är ett påhittat fall, men allt annat än otänkbart. Tanken på att kunna utbilda just lärare lokalt, exempelvis via Campus Nyköping, är god. Även om det just nu går trögt.
2030 ska Nyköping ha landets bästa skola. Det är den politiska beställningen. Detta ska genomsyra planer och förändringar under de kommande åren. Det är ett mål som blir väldigt, väldigt svårt att nå, men skam den som ger sig.
En given faktor som påverkar, utöver nivån på skolpengen, är hur skolorna lyckas rekrytera den personal som behövs. Skolverket har beräknat att grundskolorna i Sörmland behöver rekrytera cirka 185 heltidsanställda lärare i årskurs fyra till sex från 2026 till 2035.
Det låter inte som så många, men det måste göras i konkurrens med andra, med samma behov. Många skolor i många kommuner söker lärare med just den kompetensen. Varför ska dessa just ta jobb här?
I dag är det så att Gnesta och Trosa har en högre andel behöriga lärare än vad Nyköping och Oxelösund har. Skolverket flaggar dessutom för att det kommer att vara brist på kvalificerade lärare i landet fram till 2035. Sörmland har den svagaste andelen behöriga i Mälardalen och Gotland, näst efter Västmanland, enligt tidningen Vi Lärare.
Vad går att göra? Vad måste göras?
När det kommer till behöriga lärare har Trosa och Gnesta en större andel än vad Nyköping och Oxelösund har.
I högskole- och universitetskommuner med egna lärarutbildningar brukar det vara hård konkurrens om de lokala lärarjobben. Medan kommuner en bit bort från lärarutbildningarna behöver jobba hårdare för att locka till sig den personal som behövs.
Därför är tanken på fler lokala utbildningsplatser, kopplade till ett universitet eller en högskola, riktigt vettig. Fler kan hitta en social lösning som passar. De behöver inte flytta för att få jobb efteråt.
Än så länge är svaret på försöken bistert. Den utbildning som erbjuds här i Nyköping, för grundskollärare i årskurs fyra till sex, får inte ihop det. Sju personer är inte i närheten av de 20 som behövs för att driva verksamheten. "Vi blev väldigt besvikna", säger Sara Eliasson, tillförordnad verksamhetschef på campus Nyköping, till SN.
Men det är inte läge att ge upp. Tänk om, planera om och prova igen.
Vad ska kunna locka fler att bli lärare?
Fler lokala, kvalificerade utbildningar i bristyrken är något som tål att utvecklas och prövas – om och om igen. Även om det inte lyckas direkt. Rätt resurser, och rätt personal med konkurrenskraftiga löner, det hänger ihop.
Annars framstår målet Sveriges bästa skola till 2030 mer som en hägring än en faktisk möjlighet.
Så här ser behoven av examinerade lärare ut i landet.