En och en halv procent av Sveriges befolkning försörjer sig idag på jordbruk. Långt borta är landsbygdens glansdagar då jordbruket var hjärtat i svensk ekonomi. Våra bönder sliter hårt i konkurrens med subventionerade sydeuropeiska storbruk och billig import. Det är så få som känner till en bondes livssituation att primetime-tv sänder både bönders jakt på kärlek såväl som hur unga bönders vardag ser ut.
För de som bor kvar i glesbygden blir det allt svårare att tillgodose sig med grundläggande förnödenheter. Serviceställen tvingas lägga ner och många har fått nog. Nyligen genomfördes därför det så kallade landsbygdsupproret som spridits snabbt via sociala medier. Glesbygdsbor protesterade på ett tjugotal platser runtom i landet med traktortåg och banderoller mot urbanisering, landsbygdsmobbning, centralisering, orättvis konkurrens och nedlagda skolor och service.
Detta må låta som en dyster verklighetsskildring men det råder en uppgivenhet på många platser. Därmed inte sagt att det inte finns hopp om framtiden. Landsbygdsupproret vill inte skapa osämja. De vill sträcka ut en hand till stadsborna för en bättre dialog. Många väljer aktivt landsbygd före storstad och naturligtvis finns många fördelar med att bo utanför tätorterna. Men stad ska inte ens behöva ställas mot land.
För att det ska gå att bo och verka i hela landet krävs ett förändrat synsätt från politiken och i valrörelsen lovade Stefan Löfven en storsatsning på landsbygden. Förvånande är då att väl bänkad bakom Rosenbads skrivbord var det första han gjorde att lägga ner landsbygdsdepartementet.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht säger att regeringen ser över hur de i kommande budgetar ska satsa på att rädda kvar kommersiell service på landsbygden. Han hänvisar till den landsbygdsutredning som i sitt slutbetänkande nyligen föreslog särskilt driftstöd till affärer i glesbygden. Gott så. Men det krävs mer än en utredning, som dessutom var på Alliansregeringens uppdrag, för att visa att Socialdemokraterna har viljan att kämpa för en livskraftig landsbygd.
Därför planerar Bucht även en ny nationell livsmedelsstrategi som ska vara klar nästa år och som han menar ska lyfta landsbygden. Vad den ska tillföra som inte förre landsbygdsministern, centerpartiets Eskil Erlandssons satsning Matlandet Sverige tillförde, förblir osagt.
Att kopiera förra regeringens satsningar men kombinera det med nedlagt landsbygdsdepartement, höjd bensinskatt och skatt på konstgödsel duger inte som svar på Landsbygdsupprorets krav. Lägg därtill nedläggningen av hundra arbetsförmedlingskontor och dessutom flertalet lokala skattekontor som aviserats under den nuvarande regeringen. Det regeringen ger med ena handen tar den med den andra och kvar i glesbygden blir tomma lokaler och frustrerade småföretagare. Det är förståeligt att irritationen bubblar.
Johanna Lundgren Gestlöf