Ledare: Globala tjänstemarknaden stärker behovet av digital suveränitet

Det brukar sägas om Sverige och många andra länder att vi blivit tjänsteekonomier. Det viktigaste vi byter är inte längre bilar, stål eller papper – utan konsulttimmar, ritningar och digitala verktyg.  
Med internets framväxt har också en stor del av tjänsteutbytet blivit nästan helt oberoende av avstånd och gränser. Tänk på ett nytt företag som behöver servertjänster och datalagring, men har resurser nog att bygga sina egna lösningar. Då är det smidigast att få det tillhandahållet digitalt över internet. Betala en månadskostnad, skala upp vid behov och avsluta med relativt kort varsel. Och det finns sällan anledning att begränsa sig till den svenska marknaden. Digitala lösningar från Palo Alto eller Mumbai kan passa minst lika bra som de från Stockholm.

Men det finns delar av samhället som kan behöva tänka ett varv till innan man köper digitala tjänster utifrån – åtminstone om man frågar Kronofogden. De får nämligen IT-tjänster av Skatteverket, som nu vill börja använda Microsofts molntjänster. Detta har lett till konflikt eftersom Kronofogden menar att en sådan övergång bryter mot sekretesslagen (SvD 19/6).  

Själva använder Kronofogden också Microsofts tjänster, men dessa körs i huvudsak lokalt. Det innebär att bara ett fåtal uppgifter lämnar myndighetens egna datorer. Något som inte är lika självklart efter Skatteverkets molnövergång, även om vissa uppgifter fortsatt kommer behandlas helt internt.

Häromveckan visade det sig också att SVT drivs på det amerikanska bolaget Amazons servrar. Det kunde internetleverantören Bahnhof rapportera i samband med en cyberattack mot public–servicebolaget (10/6). Nu är SVT inte en myndighet, men de har faktiskt vissa myndighetsliknande uppdragsområden. Som en del av landets totalförsvar ska public service vid krig eller kris förmedla krisinformation och stärka samhällets motståndskraft.  

I grunden är det såklart bra att företag på andra sidan världen erbjuder robusta och användbara tjänster även till svenska myndigheter och företag. Det har skapat tillväxt för ett otaligt antal bolag i både Sverige och världen. Men att använda dem innebär också att lämna ifrån sig kontrollen till någon annan, någon annanstans. I de flesta fall är det inget problem, särskilt inte om tjänsten tillhandahålls av ett tillförlitligt företag i ett demokratiskt land. Men vissa funktioner är så viktiga att man inte bör lämna över dem till en vän heller. För även vänner kan göra misstag, bli lurade, utsättas för utpressning – eller i värsta fall svika.  

Det var inte så längesen vi hade ett IT-relaterat myndighetshaveri. Den gången, 2017, var det IT-jätten IBM som fick hantera känsliga uppgifter från Transportstyrelsen. Först i efterhand insåg man att uppgifterna hamnat i Östeuropa och behandlades av personal som inte var säkerhetskontrollerad. Det hände såklart inte med några onda intentioner, men det visar hur lätt det är att tappa kontrollen när man väl släppt ifrån sig den.  

I vår omvärld börjar man mer och mer tala om digital suveränitet. För i en modern tjänsteekonomi har det visat sig att säkerhet är mer än matlager, skyddsrum och pansarskott. Även servrar, datorer och data kan utgöra en del av samhällets mest vitala funktioner. Och de bör behandlas därefter.