Sedan åtta år tillbaka har Trosa varit identiskt med bilden av ett gott företagsklimat, inte bara i Sörmland utan också nationellt sett. Företagandets villkor har kontinuerligt varit på agendan i kommunala nämnder och förvaltningar. Ord har omsatts i handling, löften i vardagsresultat. Svenskt Näringslivs rankning av kommunernas företagsklimat har varit ett viktigt mätverktyg.
Därmed inte sagt att all sanning om företagsklimatets samtliga nyanser täcks av den undersökningen. Det är en rankning av kommuner med ganska bred bas. Men någon måste komma först, någon måste komma sist. Det finns inget magiskt mål att nå, mer än att försöka vara bättre än andra. Det är alltså ingen exakt vetenskap, men ger en hyfsad fingervisning om hur det står till.
Ett gott företagsklimat handlar om konstruktivt myndighetsutövande. Det handlar också om att en skattefinansierad verksamhet visar sig sätta ett högt värde på de lokala näringsidkarna och vill bidra till utveckling. Ett gott företagsklimat leder inte automatiskt till fler företag. En mängd komponenter, alltifrån lokal entreprenörsanda till vägkvalitet och annan infrastruktur, spelar in. I framtiden lär vi höra också höra allt mer också om förmågan att göra smarta upphandlingar.
Trosas femteplacering i Svenskt Näringslivs rankning är faktiskt den sämsta på fem år. Förväntningarna från det lokala näringslivet stiger sett över tid. Helt enligt mätningens syfte. Nu finns det en näraliggande utmanare.
Grannkommunen Gnesta har sedan tidigare ett mål om att bli en bättre företagarkommun. Ansträngningarna börjar ge resultat. I år placerar sig Gnesta på 40:e plats bland alla kommuner. Insatserna med morgonsoffor och andra näringslivssamtal har gett avtryck i vardagen. Trots att det finns stora utmaningar kvar, inte minst inom utbyggnaden av bredband, har traktens företagare lämnat ett så pass positivt omdöme att många andra kommuner hamnar på efterkälken. För bara en kort tid sedan visade det så kallade Nöjd-Kund-Index att företagen som haft direktkontakt med kommunen i olika ärenden gett utbytet ett högre betyg än tidigare.
Näringslivet i Gnesta innehåller många landsbygdsföretag, många verksamheter nära knutna till de gröna näringarna. Att förbättra för företagandets förutsättningar, där kommunen inte ständigt framstår som motpart och stel myndighet, är också ett sätt att stärka utvecklingskraften hos en levande landsbygd.
Vi behöver överlag kommunledningar och tjänstemannaorganisationer som förstår att möta det lokala näringslivets behov med sunt förnuft. Vi behöver myndighetsutövare som inser skillnaden mellan paragrafrytteri och god granskning. De senaste årens resultat i Svenskt Näringslivs mätning antyder att även de kommuner i länet med betydligt större problem än Trosa och Gnesta har börjat arbeta med företagsfrågorna på mer konstruktivt sätt.