Ingen kan ha missat de senaste dagarnas mjölkdebatt. En ny svensk studie kopplar samman mjölk med ökad dödlighet. Risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, samt benskörhet påstås hänga samman med mjölkkonsumtion. Studien grundas på en enkät gällande kost och livsstil som 61 000 kvinnor och 45 000 män har fyllt i under 1980- och 1990-talet – och som sedan följts upp.
Sverige ligger i världstoppen när det kommer till benskörhet och det har givetvis en orsak. Svenskarnas höga mjölkkonsumtion skulle kunna vara en, brist på vitamin D som behövs för att tillgodogöra sig kalcium kan vara en annan. Det var under 1800-talets andra hälft som mjölkproduktionen och mjölkdrickandet satte fart på allvar. Billig importerad spannmål från Ryssland och USA nådde Sverige och konkurrensen blev stenhård. Många lantbrukare gick över till djurhållning, eftersom mjölk och mejerivaror var bättre ur ett konkurrensperspektiv. Samtidigt satte mekaniseringen fart och med det distributionen till storstäderna. Sedan dess har mjölk haft ett mycket gott rykte och varit något som förknippas med välstånd, hälsa och näring.
Att den höga konsumtionen av mjölk är ett så pass nytt fenomen är intressant. Rent teoretiskt är det självklart att människan inte är utvecklad för att konsumera stora mängder komjölk.
Människan kan heller inte ha hunnit anpassa sig genom evolution till en så hög mjölkkonsumtion sedan slutet av 1800-talet. Den höga mjölkkonsumtionen borde således ha en hel del effekter på oss människor, en del klart positiva, men det kan inte uteslutas att en del är negativa.
Mjölkproduktionen har under hela 1900-talet varit det svenska jordbrukets motor och fortsätter att vara det än i dag. Mjölkkornas kalvar föds ofta upp för köttproduktion, och djurens gödsel är otroligt viktigt ur ett kretsloppsperspektiv, för hela det svenska lantbruket. Med ett minskat antal mjölkkor blir effekten mindre öppen mark, minskad biologisk mångfald och förändrade ekosystem. Det är något som måste beaktas i diskussionen som i sin spets dras till att mjölk i princip ska bojkottas.
Rimlighet och måttlighet är lösningen för det mesta. Matlarm som fångas upp i media ska för det första bemötas med viss skepticism. Det är inte på något sätt fullt konstaterat att mjölk förkortar livet. Du dör inte av jordgubbar med små rester av bekämpningsmedel. Du dör heller inte av något glas mjölk per dag. Det positiva med matlarmen är att fler börjar reflektera över mat, var mat kommer ifrån och hur man som konsument påverkar sin omvärld genom maten.
Kanske är Krav-jordgubbar värda ett högre pris? Kanske är det inte hälsosamt att dricka två liter mjölk om dagen? Det är dock viktigt att komma ihåg att mat inte bara är kost som ska förknippas med regler och begränsningar. Mat är måltid – och det är en av människans största njutningskällor.