Alliansen i Trosa kommun hade ingen av sina lyckligaste stunder när den valde att höja kommunalskatten med hela 40 öre från och med nästa år. Problemet är att alternativet hade varit sämre. Det hade allvarligt riskerat att gröpa ur kvaliteten i de skattefinansierade tjänsterna. Det är sådant som kallas att fastna i en rävsax, åtminstone för partier som tycker att skattetrycket helst borde pressas nedåt.
De fyra Allianspartierna har sedan de kom till makten efter valet 2006 sänkt skatten för Trosaborna med 62 öre, men likväl är det en mastig höjning som nu föreslås. Höjd kommun- och landstingsskatt slår hårt, inte minst mot de medborgare som har jämförelsevis låga inkomster och/eller små marginaler i vardagsekonomin. Det här har länge varit ett centralt budskap från Alliansen i Trosa. Löftet till väljarna har varit att stegvis stärka resurserna till vård, skola och omsorg utan att behöva öka skattetrycket. Till stora delar har den politiken fungerat. Den kommunala effektiviteten har ökat och arbetslinjen - värdet av Trosabornas arbetade timmar - har gett nya intäkter till kärnverksamheterna.
När kommunalrådet Daniel Portnoff (M) nyligen tog regeringens förhandlingspersoner i hand om finansieringen av snabbjärnvägen Ostlänken förändrades förutsättningarna radikalt. Framtidens dubbelspår kostar på.
Ostlänken kommer att göra stor nytta för invånarna, allra mest i stationsorten Vagnhärad. Till detta kommer ett behov av infrastrukturinvesteringar i vägar och cykelvägar för att göra det bästa av passagerarflödena. Bättre och snabbare spårbundna transporter norrut och söderut ger samhällsvinster. Det underlättar arbetspendling. Inflyttningen till den lilla kommunen kan få en rejäl skjuts, på viss sikt. Förhoppningsvis gynnas också det lokala näringslivet.
Problemet för kommunledningen är att många av kostnaderna kommer i närtid. Ostlänken ska förskotteras med 12 miljoner. Trosas skattebetalare ska totalt bidra med lika stor medfinansiering som sina grannar i Södertälje kommun, 47,5 miljoner. Kommunen åtar sig dessutom att få 1 700 nya bostäder på plats under de närmaste 20 åren. För skattebetalarna i en kommun med drygt 10 000 invånare är det ett stort åtagande. Att ta dessa utgifter med befintliga skatteintäkter skulle få allt för stora konsekvenser för kärnverksamheterna. Kommunledningen försöker välja det minst dåliga alternativet.
Efter skattehöjningen kommer det Alliansstyrda Trosa inte längre att ha Sörmlands lägsta skatt. Den titeln går till grannkommunen Nyköping, med ett rödgrönt styre sedan 2010. Trosapolitikerna måste noga vårda de extra resurser som pressas ur invånarna. Målet bör vara att återställa den lägre skattenivån över tid, men framtiden för kommunala ekonomier ser svår ut. Sveriges kommuner och landsting räknar med att skattetrycket riskerar att de närmaste åren pressas kraftigt uppåt – utan nya åtaganden och utan stora tågprojekt.