I dag är det 70 år sedan fångarna i förintelselägren Auschwitz-Birkenau befriades. En industrialiserad utrotningsprocess av människor byggd på nazismens idéer, hade nått vägs ände. Koncentrationslägren har blivit en symbol för mänsklighetens förmåga till organiserat och institutionellt drivet massmord. Under Förintelsen mördades närmare sex miljoner judar, en miljon av dessa i just Auschwitz.
Judarna forslades från olika hörn av det naziockuperade Europa till dessa läger i Tyskland och Polen. Det drabbade även romer och människor ur andra grupper som nazisterna ville förinta. Inte långt från dessa koncentrationsläger gick medmänniskor runt i sin by- och småstadsvardag utan reagera på den distinkta doften av bränt människokött. Mänsklighetens förmåga att mörda gick hand i hand med dess förmåga att titta åt annat håll.
I Auschwitz stod den mest kända av dödsfabrikerna. I januari 1945 befriades lägret av styrkor från Röda armén, medmänniskor som själva slavade under den andra av 1900-talets massmordsideologier, kommunismen.
Hos Forum för levande historia listas värdefull fakta och information om Förintelsen och antisemitismen. Det är folkbildning i sin bästa form. Där finns även att lära om folkmordet i Osmanska riket 1915, i Rwanda 1994 och i Srebrenica under kriget på Balkan 1995, om islamofobi och antiziganism. Det är grenar av samma sorgliga träd, ett naket vittnesmål om mänsklighetens kapacitet för illgärningar.
Rasismens och judehatets rötter är djupa. Budskapen muteras av nya röster i nya generationer. Ibland blir de till och med delar av sin tid. Nidbilder blir till schabloner, till skämt och grovhuggna filmroller. Men det är sprunget ur hat. Med syftet att någon annan ska ses som mindre värd och bli lättare att förnedra, spärra in och mörda.
Stridskrafter från ett antal allierade stater – däribland ryssar, amerikaner och britter – stoppade nazisternas massmord för 70 år sedan. Hatet och fördomarna sökte snart nya uttryck. Antisemitismen går i dag inte bara igen i nynazistiska kretsar. SVT:s Uppdrag Gransknings skildringar av hur det är att vara jude i dagens Malmö är också talande. Där står ofta en annan minoritetsgrupp, muslimer med rötter i Mellanöstern, för hatet och fördomarna. Nödtorftigt dold bakom en antiisraelisk fernissa förstärks och muteras gamla antisemitiska myter.
En dag ska inte en svensk lärare av judisk börd behöva höra glåpord som "Du ska till Auschwitz!" från elever i en skolkorridor. Det kräver en ständig kamp mot hat, fördomar och rasism. Det kräver också en ständig vaksamhet inför det mänskliga draget att titta bort och förmildra. Allt för att stänga ute det obehagliga.
Vi måste orka se det – och orka protestera. Vår historia påminner oss om att vara vaksamma i nuet. Mördandet i Auschwitz må ha varit närmast maskinell massproduktion, men det var med mänsklig hand, på mänsklig uppmaning. Det står i varje generations makt att förhindra.