Framtiden kräver mer el, mer energiproduktion. Hur det ska gå till att få fram är den stora frågan. Det går snabbare att få fram mer energi via vindkraften än via kärnkraften. Vi behöver, utifrån vad vi kan se idag, så mycket som möjligt av förnyelsebar energiproduktion med sol, vind och biomassa.
Vindkraften står för en växande del av Europas energiförsörjning, dess baksida är att den är väderberoende. Därför är frågan hur mycket det som kallas ”balanskraft” som behövs från vattenkraften och den framtida kärnkraften framöver. Från industrins sida talas samtidigt allt tydligare om möjligheterna att göra vindkraften till en mer planerbar energikälla med hjälp av vätgaslagring. Ett utvecklingssteg i detta kan vara att bygga havsbaserade vindkraftverk som direkt producerar vätgas och att den sedan förs över via rör för att lagras på land. Då minskar energiförlusterna.
Inte minst i södra och mellersta Sverige behövs ny, nära energiproduktion. Det behövs för att möta ett växande behov, men också för att bygga en mer robust energiförsörjning. I detta spelar möjligheterna med havsbaserad vindkraft en värdefull roll. Det säger nu även regeringen, vilket vi har uppmärksammat på nyhetsplats.
Ett större havsvindkraftsprojekt i svensk ekonomisk zon i Östersjön har fått tummen upp. Dyning, som det tänkta vindparken heter, ska placeras mellan fastlandet och Gotland, mindre än fem mil från Oxelösund. Det lär knappast "störa" någons utsikt.
Tidigare har de östliga kommunerna i Sörmland – Nyköping, Trosa och Oxelösund, sagt nej till Svea Vinds vindkraftsprojekt Långgrund, placerat i kustbandet. Det ena projektet utesluter egentligen inte det andra, sett till behovet. Men vindparken Dyning ligger längre ut, utanför svenskt territorialvatten. Beslutet ligger hos regeringen och arbetet har nu delegerats vidare till Länsstyrelsen i Östergötland.
Ansökningarna är mycket välkomna, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Alla i Tidögänget är garanterat inte lika entusiastiska. Regeringspartiernas avtal med Sverigedemokraterna har snävat in alltför hårt mot att bygga kärnkraftverk till varje pris. Det tar lång tid och det kostar väldigt mycket. Vattenfall säger att det inte går utan att staten går in och tar delar av risken.
Forskare vid Blekinge Tekniska Högskola har nyligen kommit fram till att regeringens kärnkraftsfärdplan blir 470 till 1 070 miljarder kronor dyrare fram till 2050, jämfört med satsningar på energibesparingar och ny förnybar energi.
Allt detta spelar in i vad som till slut blir av.
Utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften lär gå snabbare än reaktorprojekten. Betydligt mer av förnyelsebar energi krävs – om vi ska öka tillgången på mer kraft i relativ närtid.