Privata välfärdsföretag har agerat politisk slagpåse ända sedan etableringen av dessa på den svenska marknaden. Vänsterns smutskastningskampanj mot fullt fungerande och uppskattade företag inom vård och omsorg har resulterat i en skev folklig opinion som skadar betydligt fler än företag som missköter sig. I dagsläget pågår den så kallade Reepalu-utredningen vars syfte är att bland annat införa vinstbegränsningar och möjligheten att utesluta vinstdrivande företag vid upphandling.
Opinionen och den allmänna inställningen till vinster i välfärden har kretsat kring mediala skandaler kring företag som Carema, trots att samma problematik och resursbrist finns i de av vänstern prisade offentliga alternativen. I Swedish economic forum report 2015 (Entreprenörskapsforum) framgår det att opinionen baseras snarare på antaganden än på hur det faktiskt ligger till.
Rörelsemarginalen i branschen ligger på fem procent, något som överensstämmer med övriga näringslivet, samtidigt som svenskarna uppskattar den till 26 procent. En fjärdedel av de svarande gissar att vinstmarginalen ligger på hela 40 procent, en grav överskattning och missuppfattning av välfärdsföretagens tuffa situation. Hela 69 procent tycker att begränsning av vinstuttag är ett bra eller ett mycket bra förslag.
Utdelning av vinst är vanligast bland mindre företag och uppgår i genomsnitt till ynka tre procent av omsättningen. Bland de stora välfärdsföretagen är det vanligast att hela (!) vinsten återinvesteras i verksamheten i form av nyanställningar och inköp av ny utrustning. Patienterna samt brukarna tenderar även att vara nöjdare med sin vård.
Även om det är ytterst svårt att bedöma huruvida vården är bra eller inte, då köparen och brukaren inte alltid är samma person, finns det forskning som tyder på att de privata aktörerna levererar bättre kvalitet.
I en omfattande amerikansk studie publicerad i Journal of American medical association framgår det att sjukhus som privatiserades kunde sänka sina kostnader utan att kvaliteten på vården, dödligheten eller jämlikheten påverkades negativt. Entreprenörsforum konstaterar att varken internationell eller svensk forskning kan tyda på några märkvärdiga skillnader mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande välfärdsaktörer och att förbud mot vinstuttag inte skulle påverka de generella problem som finns inom välfärdssektorn.
Reepalu-utredningen har en tydlig politisk agenda och en hotfull attityd gentemot viktiga företag inom vård och omsorg. Många av dessa vågar inte utveckla sin verksamhet på grund av riskerna med ett potentiellt vinstförbud, något som påverkar den ansträngda och välbehövda rekryteringen av nya medarbetare. Det är oanständigt av regeringen att av ideologiska skäl påverkarna medborgarnas rätt till bra vård, som uppenbarligen inte levereras av det offentliga. Det är dags att sluta prata vinst och i stället prata kvalitet.
Viktoryia Khromchanka