I Sverige ska alla kunna lita på maten vi äter", skriver livsmedelskedjans myndigheter (11/1). Därför skall de tillsammans vidareutveckla det strategiska arbetet för en effektivare kontroll. "Målet är att skydda människors och djurs hälsa och värna om konsumenterna. Vi ska se till att kontrollen är effektiv och fokuserar på rätt saker", säger Annica Sohlström, tillförordnad generaldirektör för Livsmedelsverket.
Att myndigheter – i det här fallet Jordbruksverket, Livsmedelsverket, SVA, Generalläkaren (en del av Försvarsmakten), länsstyrelserna och kommunerna – har höga ambitioner är inte något nytt. Uppdraget att ta fram strategin kommer dessutom från regeringarna genom åren. År 2006 fick livsmedelskontrollen dessutom nya gemensamma EU-regler. Det nya programmet, som skall gälla 2016–2019, verkar ambitiöst.
Å andra sidan är det ingen liten verksamhet som skall kontrolleras. För att ta ett exempel när det gäller livsmedelskontrollen; I Huddinge kommun i Stockholms län finns ungefär 550 livsmedelsanläggningar som kommunen har kontrollansvar över. Dit hör bland annat restauranger, livsmedelsbutiker, gatukök, skolkök, bagerier, importörer och leverantörer. Kontrollerna görs vart tredje–fjärde år för mindre anläggningar och flera gånger om året för större. Om man räknar ihop alla anläggningar i hela landet förstår man att det är en gigantisk kontrollverksamhet.
Sverige har ett ambitiöst program också när det gäller djurkontrollen. Våra djurskyddskrav går längre än övriga EU-länders, även om det börjar hända saker. I november förra året röstade EU-parlamentet igenom en resolution kring djurskydd och djurvälfärd som bland annat uppmanar kommissionen att ta fram en ny övergripande djurskyddslag. EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) är den som främst driver dessa frågor sedan Marit Paulsen (L) lämnat EU-parlamentet.
När nu livsmedelsmyndigheterna presenterar sitt nya program finns förslag på samordnad och effektiv kontroll, stärkt krisberedskap samt åtgärder för att Sverige snabbare skall åtgärda synpunkter som EU har på den svenska kontrollen. Man vill också ha en effektivare uppföljning av djur- och livsmedelskontrollen. Bland annat behöver stödet till länsstyrelserna öka så att de bättre kan följa upp kontrollverksamheten.
Men finns det pengar till det här? Ett knappt halvår efter att regeringen hade tillträtt avskaffades Landsbygdsdepartementet som eget departement. Dess föregångare – Jordbruksdepartementet – tillkom redan år 1900. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) är nu en av fyra ministrar i näringsdepartementet. Där handläggs förutom hans frågor övriga närings- och innovationsfrågor, infrastruktur (bland annat vägar och järnvägar), bostads-, stadsutvecklings- och it-frågor. Bucht är en vänlig man som säkert har ambitioner, men risken är uppenbar att han inte tillåts ta för sig av den samlade departementskakan. Inte minst när det gäller prioriteringar i budgeten.
Sven Erik Jansson
Centerpressens Nyhetsbyrå