Kastade stenar och skjutna raketer mot polis, ambulans och räddningstjänst i förortsområden har återkommande rapporterats om den senaste tiden. Både polis och forskare vittnar om att det är ett bemötande blåljuspersonal allt oftare blir utsatta för.
Brottslighet får aldrig ursäktas av utanförskap, men bristande integration och stor segregation skapar en grogrund för kriminalitet. Områden som dras med stora sociala problem och hög arbetslöshet utnyttjas av organiserade kriminella. Utanförskapet underlättar rekrytering och ger nätverken möjlighet att stärka sitt inflytande.
En rapport om etnisk segregation som släpptes tidigare i våras av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), som är underordnad Finansdepartementet, ger en fingervisning om vilka politiska åtgärder som skulle behövas för att vända utvecklingen.
Segregerat boende påverkar sannolikt utrikes föddas möjligheter på arbetsmarknaden. Tidigare försök med styra nyanländas boende har, som de enkla vägarnas politik så ofta är, varit mindre lyckat. Samtidigt framställs riskerna för att segregationen ökar som påtaglig, då vi står inför en stor utmaning med att integrera den stora andel människor som i Sverige fått sig ett nytt hem i spåren av flyktingkrisen.
Så vad finns kvar att göra? Det behövs insatser som öppnar vägarna till egen försörjning. För den som har inkomsten tryggad får också ökade möjligheter att själv välja sin bosättning. Därför öppnar forskarna för att det kan behövas strukturreformer på arbets- och bostadsmarknaden för att komma åt problematiken med insiders och outsiders som bidragit till den situation vi i dag ser i många utanförskapsområden.
Rädslan för att lägre ingångslöner ska leda till att vi får ett B-lag med något lägre inkomster på svensk arbetsmarknad, har i stället resulterat i att vi fått ett C-lag som aldrig får tillträde till arbetsmarknaden. Konkurrensen om de få lågkvalificerade jobb som finns kvar på svensk arbetsmarknad är stenhård. Tre personer med förgymnasial utbildning går det på varje jobb som inte kräver särskilda kvalifikationer.
Bostadsmarknaden lider av samma outsider-problematik. Eftersom det är dessutom ofta är samma människor som drabbas av utanförskap på arbetsmarknaden som av en illa fungerande marknad för hyresrätter, förvärrar boendesituationen också möjligheterna att byta utanförskap mot arbete.
Oviljan att ta tag i de verkligt stora utmaningarna slår i förlängningen mot den sociala rörligheten, då människor inte ens ges chansen att förbättra sina livsvillkor. Höga trösklar till arbete och bostad sätter stopp för klassresorna, som annars skulle kunna förändra många människors framtidsutsikter.
I värsta fall för lång tid framöver, då segregationen inte bara får konsekvenser på arbetsmarknaden. Vi vet från forskning att segregationen även påverkar barns skolresultat, skriver ESO i sin rapport. Om vi inte tar tag i problemen i dag, lär vi med andra ord se spåren av dagens misslyckande under lång tid framöver.
Tobias Samuelsson