Vad sägs om ett jullöfte om att äta upp det du lagar till? Det är hög tid för det.
Måltider i svenska filmer har en förmåga att bli till en prövning för känsliga öron. Näringen intas påfallande ofta med ett idogt smackande, smaskande, sörplande och slafsande. Kanske är det ett försök till någon form av socialrealism. Kanske är det en upprorisk antites till det goda bordsskicket. Fast där finns även ett och annat minnesvärt från de inhemska matborden i tv och film.
Som när Emil i Lönneberga bjuder fattigstugans hjon på julmat, det som kom att kallas för Stora tabberaset i Katthult. Julbordet på gården dignade av rätter, närodlade och hemlagat. Det var allt från palt och fläsklägg till vispgrädde och ingefärspäron. När festmåltiden närmade sig sitt slut konstaterade en av gästerna att han tagit tabberas på revbensspjällen, en annan förkunnade att hon tagit tabberas på sillsalaten.
Att av privata medel bistå den som inget har är välgörande. Sådana gåvor ska ett anständigt samhälle uppmuntra, inte försvåra. Det skapar samhörighet, inte avstånd.
Uttrycket tabberas sägs komma från latinets tabula rasa, den oskrivna tavlan, men i det här fallet är budskapet att allt har blivit uppätet.
De slukade revbensspjällen skulle i dag kunna beskrivas som en god klimatåtgärd. Det är nämligen klokt att bara laga till det som vi faktiskt konsumerar. Att köpa för slaskhinken är slöseri – av ekonomiska såväl som klimatmässiga skäl. En av de stora samhällsutmaningarna handlar om att vi slänger mer mat än vad vi bör. Svinnet i livsmedelskedjan beräknades 2012 vara 1,2 miljoner ton matavfall per år. Huvuddelen kommer från hushållen, men även restauranger och storkök har utrymme att bli mer effektiva.
Det är inte fel att återvinna mat i form av kompostmaterial och bioenergi, men det bör börja med att vi tar väl hand om de råvaror och maträtter som blir till. Allt från icke-perfekta grönsaker – som slängs i stället för säljs – till oöppnade förpackningar med leverpastej som hamnar i soptunnan. Produktionen av den mat som kastas bort motsvarar, enligt Naturvårdsverkets siffror, tre procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.
Det går att förändra. Utvecklingen går åt rätt håll. Mängden matavfall från butiker, restauranger och hushåll i Sverige minskar, meddelade Naturvårdsverket nämligen i förra veckan. Restauranger och butik har varit mest effektiva. Hushållen har å sin sida minskat sitt avfall sett till total mängd. Det går – och vi kan.
Arbetet är ingalunda färdigt. Under julen finns nya möjligheter för var och en av oss att göra de goda rätterna rättvisa. Utbudet är i våra dagar så pass brett att det alltid går att hitta något som passar. Och oavsett vad som sätts på bordet är det klokt att undvika onödiga utsläpp.
Tomt på faten är helt enkelt ett bra tack för maten.
God jul!