För bara tio år sedan läste de flesta småbarnsföräldrar högt för sina barn. Idag är det betydligt färre, trots att forskning tyder på att högläsning förbättrar barnens ordförråd och förmåga att förstå språket. I veckan delades Astrid Lindgrens minnespris, Alma-priset, ut. Det ska inspirera verksamma inom området och visa på betydelsen av barns läsning. Åres pristagare heter Barbro Lindgren och hon har skrivit över hundra barnböcker om Max, om Barnhans land, om hennes egen barndom och mycket mer.
Alma-priset är världens största barn- och ungdomslitteraturpris med syfte att öka intresset för barn- och ungdomslitteraturen i världen. Med tanke på den sjunkande läsförståelsen hos svenska skolungdomar är det i allra högsta grad ett hedervärt syfte. I den senaste Pisa-studien får enbart Mexiko, Chile och Slovakien sämre resultat i läsförståelse än Sverige. Övning ger färdighet och uppenbarligen övas det för lite på att läsa i vårt land.
Förmågan att förstå det skrivna ordet och sammanhangen i en text är inte bara viktigt för betygen i svenska. Det påverkar alla delar av skolan. Matematik, samhällsorientering, andra språk, kunskap i största allmänhet. Det är grunden för att vi ska kunna ta till oss information i samhället och vara medvetna medborgare. Elevernas resultat speglar i mångt och mycket läsförståelsen. Men vems ansvar är goda resultat i skolan?
Regeringen satsade 1,5 miljarder kronor på en läsa-skriva-räkna-satsning mellan år 2008 och 2012 för att stärka kunskaperna främst hos lågstadieelever. Utbildningsradion har under våren sänt programserien Lässugen riktad till förskolebarn och deras föräldrar som en satsning på läs- och skrivinlärning. Landstinget Sörmland inledde i höstas ett samarbete med organisationen Läsrörelsen för att öka språkutvecklingen hos de allra yngsta barnen. Satsningar som har behövts. Det behövs fler och de behöver vara större.
Men det finns åtgärder som inte kostar mer än en hundralapp på Akademibokhandeln eller ansträngningen att gå till biblioteket. Det går att skylla de sjunkande skolresultaten hur mycket som helst på politiker, dåliga lärare och bristfälliga resurser. Men en god grund skapas av föräldrarna. Barnprogram på TV, ljudböcker och spel på läsplattorna i all ära – de måste vara komplement och inte substitut för klassisk högläsning.
Astrid Lindgren ville skriva för en läsekrets som skapar mirakel, sa hon när hon fick frågan om hon inte skulle skriva riktiga böcker snart. Barn skapar mirakel, fortsatte hon, och därför behöver barn böcker. Varje förälder har ett ansvar att göra dessa böcker tillgängliga för barnen. Vem vet, det kanske leder till mirakel även i skolresultaten.
Johanna Lundgren Gestlöf