Nedskjutningen av passagerarplanet MH17 från Malaysian Airlines över östra Ukraina för drygt ett år sedan kostade närmare 300 människoliv. Ryssland, som ockuperar den närbelägna Krimhalvön, har levererat stora mängder krigsmateriel och manskap till striderna i östra Ukraina utan att officiellt föra krig. Det avancerade vapensystem som sköt ned passagerarplanet är ett exempel på detta.
Under gårdagen släpptes den nederländska haverikommissionens slutrapport om flygplanets öde. Vid det laget hade den ryska motpropagandan gått på högvarv sedan morgonen. Målet verkade vara att försöka skapa så stor osäkerhet som möjligt om vilka som sköt och vad som träffade flygplanet samt att underminera haverikommissionens trovärdighet. Allt enligt propagandakrigets logik.
Den ena konspirationsteorin efter den andra har lanserats och fått ivrigt stöd i ryska statsstyrda medier för att därefter punkteras av mer oberoende granskare. Allt för att huvudteorin skulle hamna i bakgrunden: att det var en rysktillverkad robot från ett ryskt vapensystem som sköt ned flygplanet från ett område behärskat av styrkor lojala med Ryssland.
Den nederländska haverikommissionens slutrapport pekar inte ut någon ansvarig. Den drar ändå några slutsatser värda att uppmärksamma. Planet sköts ned från marken, inte från luften. Det var en rysktillverkad robot som träffade det civila passagerarflygplanet på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur. Roboten avfyrades från ett territorium som då behärskades av den ryska sidan i kriget. Den ukrainska regeringen får i sin tur kritik för att luftrummet över krigsområdet inte hade stängts för civil flygtrafik.
Det är ett så pass avancerat vapensystem att den som sköt bör ha varit tydligt medveten om att roboten avfyrades mot ett civilt flygplan, förklarar Erik Berglund, expert på luftvärn på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), för TT.
I väpnade konflikter händer grova, dödliga misstag. För en kort tid sedan utsattes ett Läkare utan gränser-drivet afghanskt sjukhus för en fruktansvärd attack. Fler än 20 människor dödades. USA tog relativt snabbt på sig ansvaret och den amerikanska presidenten Barack Obama riktade personligen en officiell ursäkt till hjälporganisationen. Det undandrar inte USA från ansvar, det ger inte offren livet åter, men det tydliggör att den som brukar våld alltid bär ansvar för våldets följder. Transparens är det mest funktionella verktyget för att nå trovärdighet i dagens medievärld. Ryssland lade in sitt veto mot en FN-utredning av MH17.
Under kalla kriget påmindes medborgarna ofta om hur fientlig propaganda riskerade att påverka och försvaga den egna handlingskraften i krissituationer. I dagens digitala flöden får desinformation och tillverkade lögner snabbt spridning. När ryska statskontrollerade medier för en närmast frenetisk kampanj för att freda regimen från en misstänkt delaktighet, växer i stället misstankarna om att det inte ens var ett misstag att passagerarplanet MH17 sköts ned.