Börsnoteringen av Ant Group i november skulle bli vÀrldens största. Ant Group Àr förhÄllandevis okÀnd hÀr i Sverige, men Àr alltsÄ det finansbolag som kommit ur Jack Mas storbolag Alibaba. Det Àr ett företag som i sin tur enklast kan beskrivas som Kinas Amazon, en gigantisk e-handelsplattform som vanliga kineser anvÀnder för att köpa allt frÄn böcker till elektronik pÄ nÀtet.
Ant Group uppstod dÄ Ma ville skapa en egen betallösning för dem som handlade pÄ Alibaba, snart kompletterade man Àven med andra finansiella tjÀnster för bland annat e-handel. Ant Group utvecklades sedan till en egen jÀtte. SÄ stor att börsnoteringen alltsÄ skulle blivit den största i vÀrldshistorien.
Men nÄgot hÀnde. Noteringen sattes pÄ paus utan förklaring. Kanske Àr det bara nÄgot mindre strul som ligger bakom, men kanske finns det en koppling till den kinesiska inrikespolitiken och den maktkamp som nu utspelas mellan landets politiker och dess tech-miljardÀrer.
Kina Àr en gigantisk marknad med en ung och teknologiintresserad befolkning. Det har gjort att landet fÄtt en rad framgÄngsrika digitala bolag, som Alibaba och Tencnet. Samtidigt Àr Kina ocksÄ en kommunistisk diktatur och enpartistat.
Kina vill gÀrna framstÄ som framgÄngsrikt och digitalt, men som kommunistisk stat vill man inte heller frÀmja privata företag alltför mycket. Denna dynamik verkar ha skruvats upp ett varv.
Vicechefen för regeringens propagandadepartement Xu Lin gick nyligen ut pĂ„ en konferens och uttalade sig om att âdigitaliseringen inte fĂ„r försvaga partiets maktâ, nĂ„got han följde upp med ett uttalande om att ledarna för teknikbolagen mĂ„ste visa ökad lojalitet till partiet. Kanske Ă€r det en slump att dessa uttalanden kommer samtidigt som Ant Groups notering pausades. Kanske finns det ett samband.
En sak kan man dÀremot konstatera: Kina Àr och förblir en kommunistisk stat. MÄnga kinesiska bolag vill sÀtta sig sjÀlva i samma fack som de amerikanska och europeiska, som Google och Apple, men det finns en grundlÀggande skillnad. I vÀst gÄr inte enskilda politiska partier in och krÀver lojalitet av företagsledare, i Kina anses det rimligt.
Den som tror att det Àr möjligt att göra affÀrer med kinesiska bolag som om de vore vilka företag som helst, blundar för detta faktum. Inget företag i Kina kan köra för mycket sitt eget race. Partiet stÄr alltid dÀr i bakgrunden och har ett finger med i spelet. Ytterst Àr det kommunistpartiet som bestÀmmer och det tvekar inte att slÄ profiler som Jack Ma pÄ fingrarna, om partiet ser det som att han glider för lÄngt bort frÄn den rÀtta lÀran.
Det hĂ€r innebĂ€r givetvis inte att alla anstĂ€llda vid alla kinesiska bolag ser sig sjĂ€lva som direkt lojala till kommunistpartiet, eller att de delar deras Ă„sikter. Men partiet har en reell makt som inte gĂ„r att förneka. Ăven om mĂ„nga kinesiska företag besitter stor kompetens och Ă€r duktiga pĂ„ vad de gör, mĂ„ste frĂ„gan om den kinesiska diktaturen och dess inflytande finnas med.
Detta fÄr sÄ klart följder Àven för den pÄgÄende diskussionen om huruvida ett bolag som Huawei borde fÄ leverera utrustning till det svenska 5G-nÀtet, eller om vem som helst okritiskt kan anvÀnda appen Tiktok. SÄ lÀnge den kinesiska diktaturen fortsÀtter krÀva lojalitet av landets företag mÄste vÀstvÀrlden fortsÀtta vara kritisk mot desamma.