Integration med livskraft

Sörmländsk landsbygd är attraktiv miljö för stora asylboenden. Då krävs många vardagsmöten och att bygden inte stängs ute.

Politikeravhopp_4599 som smart objekt-1 kopiera.jpg

Politikeravhopp_4599 som smart objekt-1 kopiera.jpg

Foto: Fotograf saknas!

Ledare2015-01-28 05:49
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

I Stavsjö i Nyköpings kommun har det gamla hotellet blivit till asylboende. I Stjärnhov i Gnesta kommun är det tänkt att den tidigare internatskolan och konferensanläggningen Solbacka ska komma göra samma omvandling. Det finns skäl att noga följa det som nu sker – om målet är bättre integration.

2014 såg en kraftig ökning av antalet asylsökande till Sverige. Totalt handlade det om 81 000 personer. Antalet uppehållstillstånd ökade samtidigt med sju procent, enligt Migrationsverkets statistik. När fler söker asyl ökar behovet av så kallade tillfälliga boenden. Det har gjort att verket med ljus och lykta har sökt efter tillgängliga lokaler av rätt typ.

Det har i sin tur skapat möjligheter för fastighetsägare att få in ny verksamhet i tomma hus, ofta på landsbygden och i mindre orter. Misstänksamheten inför lycksökare i sammanhanget går inte att rycka på axlarna åt. Alltför många ser kvällstidningsrubriker om Bert Karlsson-imperium och stora pengar, i stället för engagerade entreprenörer som vill erbjuda ett bra boende. Frågan är hur vi kan få bästa möjliga effekt av det som nu sker?

Solbacka-entreprenörerna Pariver AB talar om att skapa en "levande integration". Det där är värt att ta fasta på. För det är ett av de stora problemen med asylboenden. Att det blir en förvaringsplats, där det enda som växer till är frustration och känslan av hopplöshet.

Solbacka ligger vackert beläget intill Kyrksjön, inte långt från kyrkan i Gryt. Till skillnad från Stavsjö är det mer landsbygd än by. Avstånd spelar förstås roll. Är det långt till andras vardagsliv blir en levande integration svårare att förverkliga. Förståelsen och möjligheten att leva sig in i den andres situation och lära känna andra bygger på möten i vardagen.

Med utgångspunkt i detta är nog det lokala föreningslivet en nyckelaktör i sammanhanget. Detta talade Pariver AB:s representanter också om vid det offentliga mötet (SN 27/1). Det behövs verksamheter som river murar och ger möjlighet för människor att mötas. Om vi tror att en bra integrationsprocess ska börja så tidigt som möjligt, då krävs öppna dörrar och en inbjudande attityd till omgivningen. Släpp in lokalfärg så tidigt som möjligt.

Debatten om asylsökandets utmaningar har på sistone handlat om trångboddhet. Det har också handlat om de svårigheter som uppstår när många som nyss har fått uppehållstillstånd bara söker sig till ett fåtal kommuner, varav en är Södertälje. Vore det inte rimligt att då söka åtgärder som ställer den första vistelseorten, invånarna och landsbygdsmiljön i god dager? Som skapar något att längta tillbaka till?

Det här är inte bara en utmaning för fastighetsägarna och ortsborna. Det är verkligen något som Migrationsverket också behöver engagera sig i. Att framstå som en myndighet som bryr sig om alla inblandade är ett rätt vettigt mål.