Den belgiske socialdemokraten Marc Tarabella har lett arbetet med de nya EU-direktiven för offentlig upphandling. Han meddelar sturskt att det nu är slut på "det lägsta prisets diktatur". Det är stora ord som inte enbart är positivt laddade. En del upphandlingar bör faktiskt göras med fokus på lägsta pris, om en effektiv användning av skattemedel är målet. Därför är det viktigt att lägsta pris-upphandlingar inte helt skrotas när det nu blir möjligt att ställa vissa kvalitets-, miljö- och sociala krav på företag och produkter.
Samtidigt finns det skäl att känna förhoppningar inför de utsatta löftena om att små företag ska få bättre möjligheter att konkurrera i upphandlingsprocesser. Det ska inte vara givet att störst ska gå först. Upphandlaren ska ha möjlighet att utforma upphandlingen så att mindre aktörer kan utmana om uppdragen. Små och lokala företag som tidigare har haft svårt att göra sig gällande i konkurrensen, får nya möjligheter att sälja in sina produkter och tjänster.
Över tid har vi sett ett antal tillfällen där lokala företag har hoppats över till förmån för mer långväga leverantörer. Samtidigt har lokala makthavare haft svårt att förklara varför de har vänt de nära entreprenörerna – både skattebetalare och arbetsgivare – ryggen. Få har velat stå upp för beslut där till exempel maten på ett äldreboende har forslats under lång tid och därmed behövt hållas varm, hellre än att leverera nylagad mat.
Valuta för pengarna är så mer än bara billigaste pris. Det kommer att bli möjligt att ställa krav på vissa standardmärkningar.
Termen "det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet" ska ge mer utrymme för beställaren att få det man egentligen vill ha. Få lär protestera mot att kommunen vill köpa in schyst producerade produkter eller livsmedel som producerats med höga krav på exempelvis djurskydd. EU-parlamentarikern Kent Johansson (C) ser direktiven som "en seger för svenska livsmedelsproducenter och andra som levererar varor med hög kvalitet". Miljö- och kvalitetskrav är mer väsentliga än produktionsland.
EU-kommissionen har räknat med att de nya reglerna ska minska företagens administrativa börda med närmare 80 procent. Det låter vackert, men flera experter såväl som Svenskt Näringsliv varnar för att de nya direktiven kan göra upphandlingssystemet mer krångligt än vad det redan är.
Det är inte heller givet att de nya reglerna faktiskt ger stöd för vad olika intressegrupper har frågat efter. Exempelvis är det en övertolkning att säga att direktivet gör det möjligt att ställa krav på kollektivavtal. Så långt sträcker sig inte möjligheterna till att ta sociala hänsyn. Gällande kollektivavtal ska respekteras, men betyder inte att företag ska vara skyldiga att ha tecknat ett sådant för att delta i en upphandling.