Nio partier deltog i Företagsam Noras debatt om jämställdhet och kvinnors företagande I Nyköping/Oxelösund. Alla var överens om att ett jämställt samhälle är bra. Trots det blev det en och annan gnista i diskussionen. Tyvärr hamnade kvinnors företagande ofta utanför debatten. Det handlade mer om jämställdhet rent allmänt.
Jämställdhet gör inte skillnad på kön. Målet är likvärdiga förutsättningar för individen, oavsett kön. Den som vill se någon form av revolutionär revanschism mot ett visst kön, den talar om könskamp och inte jämställdhet.
Om vi utgår från kvinnor och män har likvärdiga kompetenser, då har samhället ett jämställdhetsproblem. Kvinnors talanger tas i dag för dåligt tillvara. Det är ett resursslöseri. Det jämställda samhället kan därför aldrig vara nöjt med att individer reduceras till ett kryss i rutan för kvinna eller för man. En organisation med exakt lika många kvinnor som män kan ändå vara ojämställd.
Nu nådde aldrig debatten med de lokala partiföreträdarna aldrig riktigt dit. Däremot var det välkommet att många bejakade att jämställdhetsarbetet i politikerstyrda organisationer lämnar en hel del att önska.
I stället debatterades väldigt mycket kvotering – och mer specifikt en kvotering av privata bolagsstyrelser. Kvoteringsvännerna fick oväntat stort stöd från publikens företagande kvinnor. Fast stödet var mer en frukt av förtvivlan över trögt jämställdhetsarbete än ett rungande ja till att kvotera in kvinna X eller man Y i bolag Z.
Det stora problemet med att statsmakten beslutar om kvotering av ett privat bolags styrelse är inte att kön går före kompetens. Över tid går detta att hantera. Det stora problemet är intrånget i den privata äganderätten. Ägarna ska ha beslutanderätt över sin egendom, vid sidan av arbetsmarknadens givna spelregler. Börjar vi rucka på den gränsen då öppnar vi för långsiktiga maktproblem med klåfingriga politiker, de som tror att de vet bäst hur andras egendom ska hanteras. Dylik hybris leder fel.
Kvoteringslystna politiker borde börja med eget styrda verksamheter. Varannan damernas på vallistorna är det lätta. Ett typexempel på när det brister är att när arvoderade poster ska fördelas – den verkliga makten vid köttgrytan. Då nominerar partierna efter andra principer. Svaret att vi inte kan hjälpa att de andra också nominerade män, är typexemplet. Kvotera först i egen trädgård hellre än att stöka runt i andras.
Även näringslivet behöver inse sitt eget bästa. Därför är just kvinnors företagande så viktigt. Det behövs fler som med egen styrka tar sig in i mansdominerade maktsfärer. Kvinnor som utövar ägarskap och ledarskap – och inte minst – tar chansen att göra goda vinster. Kloka politiker stänger inga dörrar för detta. I förlängningen blir det till värdefullt privat riskkapital som inte gör skillnad på kvinnors och mäns affärsidéer.