Stater som inte respekterar individens frihet gÄr inte att jÀmka med samhÀllen dÀr individens fri- och rÀttigheter Àr sjÀlva kÀrnan i gemenskapen. Sveriges intressant sammanfaller med andra vÀlfungerande demokratier med oberoende rÀttsvÀsende och fritt nÀringsliv.
Det Àr dÀrför vÀrt att lÀsa den senaste rapporten frÄn Tankesmedjan FrivÀrld, dÀr Kinas omfattande arbete med att tysta och begrÀnsa diktaturens kritiker i Sverige synas nÀrmare.
âDe grövsta och mest ihĂ€rdiga attackerna har skett mot den svenske medborgaren Gui Minhai och mot de som pĂ„ olika sĂ€tt drivit pĂ„ för att uppmĂ€rksamma kidnappningen och fĂ€ngslandet av bokförlĂ€ggarenâ, skriver tankesmedjans Gunnar Hökmark och Patrik Oksanen pĂ„ DN Debatt (2/9).
Kina lÀgger stor kraft pÄ att vÀxa som global aktör, sÀkerhetspolitiskt och ekonomiskt. Kritiken mot diktaturens brott mot mÀnskliga rÀttigheter, mot det som pÄgÄr i Hongkong, i Xinjiang-provinsen och i Tibet, Àr mycket besvÀrande för Peking. Som enpartistat, formad av kommunismen, odlar Kina en nolltolerans för kritik, framför allt mot dess ledare Xi Jinping.
Sedan ett byte av ambassadör 2017 har Kina i Sverige agerat med ett hÄrdare tonlÀge, noterar FrivÀrld-rapporten. Granskande journalister och debattörer utsÀtts för hÄrda angrepp. Ett exempel berör SN:s ledarsida. I somras kommenterade vi journalisten Ola Wongs sommarprat i radio. Kinesiska ambassaden skickade dÄ e-postbrev till flera chefer pÄ SN. Allt i syfte att smutskasta bÄde Wong och "illasinnade" medier. Kinas socialism ska ses som mÀnskliga rÀttigheter nog, var regimens budskap.
I en demokrati Àr kritik mot makten en rÀttighet i det offentliga samtalet. I diktaturen vÀntar fÀngelse eller vÀrre. Kampen om vilka idéer som ska fÄ forma vÄr globala framtid Àr pÄ allvar.