Lidl fick mest nej av kommunerna.
För att få vardagen att gå ihop är det inte ovanligt att man faller in i samma mönster om och om igen. Man kör samma väg till jobbet, lagar samma middagsrätter vecka efter vecka. Och man handlar alltid i samma mataffär.
Att svenskarna är så lojala mot matjättarna har lett till en marknad som lutar åt ett oligopol. De tre stora butikskedjorna, Ica, Axfood och Coop, är totalt dominerande med en marknadsandel på nästan 90 procent.
Det finns flera anledningar till detta. En är att svenskarna är lojala konsumenter. Frågan har även en politisk aspekt. Länge fanns det ett utbrett motstånd från kommunernas sida när lågpriskedjor ville etablera sig i Sverige. Som exempel kan man nämna Lidl som försökte etablera sig i 70 olika kommuner – men fick nobben överallt. I Åre valde kommunen exempelvis att säga nej till den tyska kedjans erbjudande om att köpa en tomt för 6,6 miljoner kronor för att i stället sälja den till Coop för 2 miljoner kronor.
Kommunpolitiker har alltså använt sin makt för att gynna vissa matkedjor. Det svenska företagsklimatet gör också att det dessutom är erkänt svårt att som liten aktör slå sig in på en etablerad marknad. Det har lett oss dit vi är i dag.
Vänsterpartietas partiledare Nooshi Dadgostar omfamnar marknadsekonomin. Det är uppiggande.
Det senaste åren har även faktorer som inte har med detta att göra, som den höga inflationen, dåliga kaffeskördar och problem med internationella försörjningskedjor, bidragit till skenande matpriser. Allt fler svenskar funderar numera mer än en gång över vilka varor som ska hamna i matkassarna eller inte. Att jaga extrapriser har blivit något av en folksport.
Ett initiativ om att bojkotta matjättarna under vecka 12 har spridit sig över landet. Det har fått stor uppmärksamhet. Framförallt från vänster hyllas aktionen att markera mot de stora matvarubutikerna. På så vis är det spännande att Sveriges samlade vänster helt plötsligt har blivit marknadsekonomins varmaste förespråkare. Bland annat har Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar uppmanat till att delta i bojkotten mot matjättarna.
Det är svårt att hitta en riskkapitalist med lika stor tilltro till marknadens förmåga att lösa samhällsproblem.
Det är genom att utnyttja vår konsumentmakt som vi kan förändra hur marknaden ser ut. Som vanlig konsument kan man alltså bidra till att matpriserna ska bli lägre i framtiden. Ett sätt är att ta sig tid att kolla vilka butiker som faktiskt har mest prisvärda varor och handla i dessa affärer. Det kräver att man är aktivt otrogen mot sin vanliga butik. Det är mer effektivt än en klicktörstande bojkott under en vecka när folk väntar på nästa lön.
Om målet är rimligare matkostnader måste vi inte bara utnyttja vår konsumentmakt för att få ner priserna långsiktigt. Vi borde också använda vår demokratiska makt för att se till att välja politiker som är positivt inställda till konkurrens och företagsamhet.