I veckan har det varit schlagerfestival för hela slanten med Eurovision Song Contest (ESC) i Köpenhamn. En helt opolitisk, kulturell föreställning genomsyrad av gemenskap och glädje – om man ska tro arrangörerna.
Under torsdagens semifinal deltog både Rysslands och Ukrainas bidrag. Båda tog sig vidare till lördagens final, men när Ryssland ropades upp hördes höga burop från publiken. Varför är inte så svårt att räkna ut. Rysslands invasion av Ukraina blir lite av elefanten i rummet, trots arrangörernas löfte om det garanterat opolitiska. Eftersom den här tävlingen dessutom ofta förknippas med HBTQ-personers rättigheter blandas ytterligare en politisk faktor in, med tanke på Rysslands förtryck av dessa grupper.
Buropen kan alltså tyckas rimliga. Det är ett sätt att uttrycka sin åsikt och visa sitt missnöje mot en stat som uppför sig på ett helt oacceptabelt sätt. Men innan man hejar på buropen bör man fråga sig hur de är tänkta att göra skillnad. Ta de personer i Ryssland som stöttar president Putins invasion av Ukraina, och ser sig åsidosatta och borträknade av Europa. Det går bara att spekulera om reaktionerna, men det är lätt att föreställa sig att detta förstärker aggressionen mot övriga Europa. Det är precis på samma sätt som främlingsfientliga partier i Sverige plockat enkla poäng av att ses som borträknade och åsidosatta.
ESC är ett evenemang som sammanför Europas kulturer och främst visar att vi inte är så olika, men också att olikheterna skapar mångfald och är värda att uppmärksammas. Av den anledningen är det viktigt att komma ihåg att det inte är Rysslands befolkning, eller deras artister i tävlingen, som bär ansvar för det toppstyrda Rysslands agerande gentemot sin omvärld.
ESC må ha regler som förbjuder politiska budskap. Men det är i praktiken en omöjlighet att vara opolitisk. Varje åsikt och varje handling kan tolkas politiskt, vare sig man vill det eller inte.
Med tanke på vad som hänt mellan Ukraina och Ryssland den senaste tiden är det mycket svårt att ignorera konflikten. Att på olika sätt bojkotta Ryssland kan vara en kraftfull åtgärd, när det påverkar de styrande av landet och landet som helhet – genom till exempel ekonomiska och handelsmässiga sanktioner. Men det är inte Rysslands befolkning som ska uteslutas från Europa. Dessa ska snarare välkomnas med öppna armar. Det är det ryska folkets rätt till demokrati, yttrandefrihet, pressfrihet och en oberoende rättsstat som behöver bejakas.
Det finns alla skäl att högt tydligt rikta kritik mot det aggressiva agerandet från den ryska statsledningens, dess väpnade styrkors och president Vladimir Putins sida. Men buropen mot Rysslands bidrag kastar tyvärr bara mer ved på Putins brasa, en brasa som är tänd för att göra klyftan större mellan Ryssland och dess europeiska grannar.