För en tid sedan meddelade landstingsstyrelsens ordförande Åsa Kullgren (S) att hon lämnar sin post vid årsskiftet för att bli regeringens apoteksutredare. Partikollegan Monica Johansson (S) från Katrineholm tar över som Socialdemokraternas förstanamn. Därmed sätts punkt för den generation politiker som vi kan kalla Den nya majoriteten-generationen.
När regnbågsalliansen sprack 2008 formades ett nytt maktcentrum i landstingspoltiken. Kärnan var ett antal relativt oprövade politikernamn från Socialdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet. Det gjorde att Socialdemokraterna återkom till makten och tiden i landstingsopposition var över efter cirka fem år. Namnet Den nya majoriteten myntades. S, FP och MP lovade att bringa ordning i ekonomin och höjde därefter skatten i flera omgångar.
Parallellt skakades landstinget av sin största förtroendekris hittills, den så kallade arvodesskandalen. Det nya ledarskapet hade haft egna idéer om hur maktens resurser skulle fördelas och det vid sidan av regelverket. I efterhand ändrades arvodesreglerna för att stoppa kraven på återbetalningar, men en massiv opinionsstorm och en omskakade politisk debatt krävde sin tribut. Ett landstingsråd fick avgå under brinnande valrörelse 2010. Allt kulminerade med en uppmärksammad rättegång. Det var en smutsig tid, men också nödvändig.
Ironiskt nog var själva arvodesaffären något där Åsa Kullgren själv fick sänkt arvode för att andra skulle få mer. Det blåser hårt på toppen, men hennes eftermäle ska inte bygga på arvodesaffären. Andra bar betydligt större ansvar för detta haveri.
Under Åsa Kullgrens ledning från 2010 har landstinget i stället upplevt ett totalt misslyckat försök att bilda storregion med bland annat Örebro län. Den höjda skatten, med sedvanligt vänsterdoftande löften om detta som lösningen på allt, sköt mer strukturella problem på framtiden. Den mest synliga effekten blev att antalet vårdplatser minskade. Kullgrens egna slutsats att dagens ekonomiska problem bottnar i att skatten inte höjdes tidigare under förra mandatperioden säger det mesta om den begränsade lådan med idéer (SN 20/11). På pluskontot ska samtidigt sägas att landstinget trots allt har bejakat valfrihetsutvecklingen inom vården. Antalet privatdrivna vårdcentraler har blivit fler, till nytta för många. Efter det att Centerpartiet tillkommit i landstingsledningen, efter senaste valet, bör även reformen med mobila team, uppsökande vård, läggas till.
Det tillträdande landstingsrådet har redan lovat att sluta röka från 1 januari (SN 26/11) för att bidra till ett friskare Sörmland. Det finns annat att ta tag i. Framtiden för de tre sjukhusen lär behöva diskuteras ingående på nytt. Hur läkar- och sjuksköterskebristen ska mötas, likaså. Regionfrågan bankar på dörren – ännu en gång. Utmaningarna är många, men kanske förmår Monika Johansson och det nuvarande fyr-partistyret också att fimpa tron på höjd skatt som magiskt plåster mot komplicerade strukturella problem.