Visst är handel bra även med demokratiskt tveksamma motparter, men om utbytet underminerar de grundläggande tryggheter och säkerheter som samhället vilar på? Vad gäller då?
Det var just därför som regeringen i går hade kallat upp folkvalda representanter för de lokala beslutsorgan som ska ge svar på det regimstyrda ryska bolaget Gazproms önskan att hyra hamnarna i Slite och Karlshamn. Möjligheterna att stoppa ett projekt på internationellt vatten är ytterst begränsade för svenska makthavare, däremot är det en skyldighet att väga uthyrningen mot säkerhetspolitiska intressen. Det här handlar om betydligt mer än enbart en naturgasledning genom Östersjön.
Gazprom är den ryska regimens förlängda arm. Gasleveranserna har använts som politiskt påtryckningsmedel mot näraliggande stater. Där har ryska nationella intressen har varit grundbulten, inte de kommersiella.
Hade insikterna om Putinregimens långsiktiga mål varit djupare vid beslutet om den förra gasledningen, då hade den frågan också handlat mer om de säkerhetspolitiska riskerna än miljömässiga. Det var ändå med viss vånda som Alliansregeringen lät besluten passera genom de prövande instanserna. I efterhand är det tydligt att de säkerhetspolitiska analyserna vid den tiden var haltande.
I dag går det inte att missa allvaret i det säkerhetspolitiska läget. Ryssland står bakom den syriska regim som enligt FN utsätter staden Aleppo för en "total mänsklig härdsmälta". Ryssland ockuperar Krimhalvön. Regimen försörjer och förstärker de krafter som i östra Ukraina krigar mot landets regering och parlament. Vi talar om en stat som med skolgårdsmobbarens attityd med våld attackerar och utnyttjar andra staters relativa svagheter för att tillfredsställa egna intressen.
Detta utesluter möjligheten att ges tillträde till svenska strategiska resurser. Ett antal tunga myndigheter med ansvar för Sveriges militär och civila försvar och samhällsskydd sänder numera snarlika varningsbudskap. I söndagens Agenda var det chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must som gjorde hotbilden tydlig: Ryssland står bakom omfattande påverkansattacker riktade mot Sverige och svenska intressen. Det ökar spänningar och risker.
De svenska slutsatserna delas också av andra framträdande europeiska säkerhetsmyndigheter. Inte heller amerikanska CIA:s rapporter om ryska aggressiva påverkansförsök under presidentvalet går att ignorera. Det handlar om en kraftigt upprustande grannstat som med vapenskrammel, verbala hot och cyberkrigföring söker underminera grannländernas inre stabilitet och bidra till osäkerhet och tveksamhet i synen på det som sker. Ett sådant uppträdande och agerande kan inte mötas med undfallande bugningar.
Samtliga Allianspartier har uppmanat regeringen att stoppa hyresavtalen om hamnarna. Detta är i första hand säkerhetspolitik och utgör regeringens ansvar, inte det lokala parlamentets. Det är helt enkelt inte längre business as usual.