En våg av protester går igenom USA efter flera fall av dödligt våld vid polisgripanden nyligen. Unga svarta män har varit särskilt utsatta och många menar att det är ett tecken på problematiska strukturer inom den amerikanska poliskåren. Rörelsen använder sloganen "Black lives matter", svarta liv spelar roll, för att uppmärksamma frågan.
Även den som tycker att polisen ska ha stora befogenheter att använda våld måste ta denna kritik på allvar. Polisen i USA skjuter regelbundet ihjäl människor, även vid gripanden för brott som inte skulle ha gett dödsstraff. Är man för att staten ska ha rätt att ta människors liv borde man ändå tycka att det är problematiskt. Det måste finnas spärrar i samhällets institutioner som gör att medborgarnas negativa rätt till liv fredas så långt det är möjligt. Stater har inte rätt att i vilken situation som helst döda sina egna medborgare utan rättegång. När problemen dessutom drabbar en socioekonomiskt utsatt grupp riskerar det att underblåsa etniska konflikter.
Den här diskussionen är primärt en amerikansk diskussion. Den svenska polisen använder i jämförelse ovanligt lite våld vid sina ingripanden. Frågan om hur poliser reagerar vid stress är dock i allra högsta grad allmängiltig. I USA är den genomsnittliga polisutbildningen 19 veckor lång. I Sverige är den två och ett halvt år.
Det finns inget direkt samband mellan utbildningslängd och kvalitet, men onekligen lär en polis lämplighet påverkas av hur väl förbered hen är för sin uppgift. Om man tar in en bred grupp, utan att göra ordentliga lämplighetstester, utbildar dem under en kort tid och sedan kastar ut dem i fält kommer det såklart att påverka deras förmåga att hantera farliga situationer de kommer hamna i.
Det här borde vi tänkta på även när det gäller vår egen poliskår. Det blir allt svårare att fylla ansökningarna till polisutbildningen i Sverige, och därför föreslås det nu att man ska sänka kraven för att fler ska kunna komma in. Det är samma typ av feltänk som genomsyrar resten av den svenska högre utbildningen: om för få söker så är det inte för att yrkets status är för låg och vi måste ge bättre villkor, utan för att kraven är för höga.
Det motsatta borde gälla. Vill man höja statusen på ett yrke, gör det mer exklusivt, med lön och villkor därefter. Visa att utbildningen är värd något så fler ambitiösa personer söker sig dit.
Denna gång är det begåvningskraven på polisutbildningen man vill sänka, från fyra till tre på en nio gradig skala som nu ska vara tillräckligt för att bli antagen. Samtidigt ligger lönerna skandalöst lågt och organisationen lider av dålig styrning och internkultur. Ledningen borde omedelbart ta tag i detta och arbeta för att göra polisyrket mer attraktivt, inte sänka några antagningskrav. Det kan på sikt riskera fler situationer i Sverige som de vi nu ser i USA.
Hanna Marie Björklund