När ÖB Micael Bydén i SVT markerar Försvarsmaktens intresse av att inte låta det ryska statliga bolaget Gazprom få tillgång till svenska hamnar är det ett led i det hårdnande säkerhetspolitiska klimat som präglar Östersjöregionen. Det är inte bara ett öppet besked till allmänheten och de folkvalda, utan också en markering österut.
Rysslands flytt av så kallade Iskander-robotar, med kapacitet att bära kärnvapen, till Kaliningrad-området är en åtgärd som i dagens kontext bland annat görs med udden riktad mot Sverige. I SVT förklarade ÖB att placeringen av fasta förband på Gotland tidigarelades av just detta skäl.
Risken för skarp konflikt i Östersjöregionen är låg, men en växande hotbild kan inte och ska inte ignoreras. Detta borde vara skäl nog för de säkerhetspolitiskt ansvarstagande partierna – regeringen och Alliansen – att inleda förhandlingar om ytterligare resursförstärkningar i närtid, till det militära såväl som det civila försvaret.
Iskylan i de diplomatiska relationerna mellan Sverige och Ryssland är ingen isolerad företeelse. Samma temperatur kännetecknar många av de utbyten Ryssland i nuläget har med andra europeiska stater. Invasionen av Ukraina, ockupationen av Krim, det brutala bombkriget i Syrien och skramlet med kärnvapenbärande robotar sätter gränserna för umgänget. Det finns röster som försöker förklara Putin-regimens agerande som en försvarsinstinkt sprungen ur fruktan inför omvärldens "hot". I så fall är det en ytterst utåtagerande och rädd regim vi ser. Det är en ensidig och allvarlig upptrappning.
Ukraina utgör inget hot mot någon grannstat. Bara mot de Moskvastödda väpnade grupper som med våld vill driva fram någon form av union med Ryssland. Andra demokratier i den här regionen utsätts samtidigt för illa dolda hot och cyberattacker, såväl som aktivt finansiellt stöd till ytterlighetspartier. I Finland avslöjades nyligen att en public service-medarbetare misstänks ha hjälpt Putinvänner att driva hatkampanj mot en uppmärksammad granskande journalist. Den tjeckiska säkerhetstjänsten har i sin tur varnat för omfattande försök till infiltration av inhemska medier.
Allt hänger ihop. Östersjöregionen är en strategiskt laddad miljö, även skärgård och havsbotten. EU bör därför inte acceptera ännu en gasledning genom Östersjön, den som kallas Nordstream2. Det Putin-styrda Gazprom kan alltså inte få hyra hamnarna i Slite på Gotland eller i blekingska Karlshamn. I den anda där Sverige en gång beslöt att hålla gränsen under ubåtskrisen hösten 1981 är det i dag givet att hålla hårt i hamnarna, inklusive djuphamnen i Oxelösund.
När dessa frågor avgörs i respektive region kan svaret bara bli ett. En främmande makt, som riktar direkta och indirekta hot mot Sverige, ska helt enkelt inte få tillgång till strategiska platser som hamnar i mellersta och södra Östersjön. Alldeles för mycket står på spel.