Ett samhälle byggs inte längre kring en enda stor industri eller ett bruk. Massanställningarnas tid är på många sätt förbi. Mellan den gamla tidens industrisamhälle och det digitala kommunikationssamhälle som nu råder har i stället de mindre tätorterna hamnat i kläm.
Utvecklingen är inte förutbestämd, men den sker på påfallande många platser samtidigt. Där den stora privata arbetsgivaren sedan decennier skalar ned. Där fastighetspriserna faller. Där bussturerna blir färre och kommunpolitikerna lägger ned skolan. Finns där någon framtid?
Det finns ingen brist på röster som, åtminstone mellan skål och vägg, hävdar att smått är dömt att förlora mot stort. Städer vinner över småorter. Tio är viktigare än två. Tur då att det finns andra som vrider på problematiken och söker egna vägar.
I Stavsjö, på gränsen mellan Sörmland och Östergötland, ströks skolan ur all planering för tio år sedan. Ändå finns där i dag en livskraft, en pånyttfödelse och utvecklingsoptimism som bäst förklaras med begreppet Stavsjömodellen. Invånarna i bygden gick samman för att forma nya lösningar på landsbygdens utmaningar. Svaret blev det lokala utvecklingsbolaget Kiladalens utveckling AB (svb), ett konstruktivt resonemangsäktenskap mellan idealism och marknadsekonomi.
Det har resulterat i en distriktssköterskemottagning på deltid. En utlämningsplats för e-handel från en stormarknad har tagits i drift. Den forna skolan har blivit till Stavsjögården, en samlingslokal med flera användningsområden. En nyproduktion av seniorbostäder står härnäst på tur, när bolaget nyttjar potentialen i den friköpta skoltomten. Utvecklingen lyfter Stavsjö och det är bra för hela Kiladalen.
Lokala eldsjälar som Gunnar Casserstedt och Larz Johansson spelar individuella nyckelroller, men utan de rätta verktygen är det svårt att få andras sympatier att bli till medfinansiering. I Stavsjö har banker, landsting och kommun mött en enad aktör med vissa ekonomiska muskler inom ett aktiebolags ansvar. Det offentliga blir medspelare hellre än utdelare av allmosor.
I dagarna har Stavsjömodellen kommit ut i bokform. Skriften bjuder på handfasta tips och exempel, inom ramarna för en SLU-uppsats om landsbygdsutveckling med den finurliga titeln Vinster i vardagen. Landsbygd är ingen förlustaffär. Här är vinsten välkomnad, även om bolaget varken kan eller vill dela ut något till sina investerare. En nyckelmening ur boken är följande: Utvecklingen blir en direkt konsekvens av landsbygdsbornas frihet att välja själva, varpå det blir deras ansvar att göra kloka val så att utfallet blir det önskade.
Med makt följer frihet, med frihet följer ansvar. Även där politikerna har gett upp hoppet om såväl skolan som lokalsamhället finns hopp – en ack så aktuell slutsats i dessa dagar. Kärnan i Stavsjömodellen är att lokal utveckling driven med ett bolag i ryggen, kan få betydligt fler dörrar att öppnas än för den som står med mössan i handen.