Det är lätt att bli frustrerad över långsamma demokratiska processer med stora möjligheter att stoppa förslag. I USA har många ondgjort sig över hur Republikanerna i den amerikanska kongressen har blockerat reformförslag och nya lagar, stoppat budgetar och till och med stängt ned staten under perioder. Men trögheten i det amerikanska systemet fyller en viktig funktion. När USA står inför möjligheten att nästa president heter Donald Trump är nog många glada över att de har en så stor begränsning av presidentens makt.
Som president skulle Trump kunna orsaka katastrofala skador både för USA och resten av världen. Men det finns gränser för vad han skulle kunna göra. Den fristående kongressen där ledamöterna är valda på personliga mandat kan både stoppa lagar och i extrema fall avsätta presidenter. Högsta domstolen prövar också alla lagar mot konstitutionen för att garantera att de inte strider mot några grundläggande fri- och rättigheter. Många av Trumps värsta idéer skulle därför aldrig kunna genomföras.
I Sverige ligger alla ägg i samma korg. Här är all makt placerad hos riksdagen. De utser regeringen, stiftar lagar och beslutar om skatter. Centraliseringen av makt ser inte heller ut att minska – tvärtom diskuteras förändringar så att minoritetsregeringar ska kunna styra riket utan att ha en riksdagsmajoritet i ryggen. Det skulle innebära att hela den politiska makten i landet skulle kunna ligga hos minoritet så länge inte resten motsatte sig dem.
Vi saknar också en ordentlig prövning av nya lagar mot grundlagen. I stället har vi lagrådet som granskar alla lagar riksdagen beslutar om. Även om de är en tung remissinstans så har de inga möjligheter att stoppa en lag. De är dessutom underställda riksdagen, vilket innebär att riksdagen med ett beslut skulle kunna avskaffa dem. Domstolar har i dag också möjligheten att pröva enskilda mål mot grundlagen. Det är bra, men skyddar oss bara från felaktig tillämpning av lag, inte från dåliga lagar.
Sveriges riksdag sitter i praktiken på både den lagstiftande och verkställande makten. Då regeringen är utsedd av riksdagen finns det ingen egentlig delning av makt. Då vi inte heller har någon prövning mot grundlagen innebär det att en majoritet i riksdagen kan göra nästan vad de vill.
I dag är det här inget problem. Inga maktgalna populister är nära att få majoritet i Sverige. Men vad som händer i USA kan också hända här. Populismen är på frammarsch i större delen av världen, men hotet är särskilt stort i länder som lider brist på maktdelning och prövning av lagar. Skulle en populistisk demagog lyckas vinna en riksdagsmajoritet så finns det inga gränser för skadan som skulle kunna göras. I Sverige skulle Donald Trump kunna härja fritt. Det om något är anledning att fundera över hur vårt demokratiska system borde se ut i framtiden.
Isak Trygg Kupersmidt