Den omfattande bostadskrisen har som bekant inte en enkel lösning. Vi sitter i den situation vi gör i dag för att ett flertal olika problem och regleringar samverkar och förstärker varandra. Både privata företag och politiska regleringar bidrar till att skapa problemen.
Dagens Nyheter visade nyligen på den ena aspekten av detta; hur privata byggföretag medvetet väljer att bygga långsamt för att få ut ett högre värde på sitt bestånd (31/7). Vilket inte främjar den större samhällsnyttan och att få fram många bostäder snabbt.
Inför byggandet av nya hus måste först politikerna få fram en godkänd detaljplan. Denna ska granskas av tjänstemän, och det har tidigare rapporterats att det på många orter finns för få av dessa. Ansökningar från både privatpersoner och stora aktörer ligger och väntar i samma pott och ibland bli köerna långa. När en godkänd detaljplan väl finns ska det lämnas in bygglov, och under tiden som denna process fortsätter finns det flera potentiella flaskhalsar.
Exempelvis ska länsstyrelsen få säga sitt och miljöutredningar göras. Här borde man fundera över huruvida det verkligen är klokt att stoppa viktiga byggen på grund av förekomsten av en ovanlig skalbagge, eller om länsstyrelsens användande av strandskyddet alltid är motiverat. Därtill kommer frågan med privatpersoner som kategoriskt överklagar bygglov för att de inte vill ha fler grannar.
Förutom dessa problem med överklaganden, politiskt styrda regler och brist på den kompetens som krävs för att utreda frågor har nu alltså ljuset även hamnat på de privata företag som sedan bygger och säljer husen. Det visar sig att de ofta väljer att bygga i etapper, trots att de har tillstånd att bygga säg 50 lägenheter så gör de bara 10 per år. Förklaringen är enkel, lägger man ut ett stort utbud på en gång mättas den lokala efterfrågan och priset sjunker. De privata företagen pressas från sitt håll av banker och ägare att sälja till så bra pris som möjligt, så beteendet är logiskt.
Dessa problem sätter ljuset på hur viktigt det är att få igång flyttkedjorna i det befintliga beståndet, såväl som att bygga nytt. En avskaffad reavinstskatt och mer marknadsbaserade hyror i befintligt bestånd skulle få fler att flytta runt oftare vilket skulle främja utbudet, även om nybyggnadstakten är låg.
Bostadsfrågan är en komplexa fråga med flera problem, men det är tydligt hur många väljer just sin egen favorit-syndabock. Vare sig det är inkompetenta politiker, miljömuppar eller giriga kapitalister. Sanningen ligger i vanlig ordning snarare i att det lite är allas fel samtidigt. Nu borde vi fokusera på konstruktiva lösningar i stället.
Hanna Marie Björklund