I valet 2014 hade Socialdemokraterna ett tydligt fokus: jobben. Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020 lovade partiledare Stefan Löfven. Målet gavs det något högtravande namnet Jobblöftet, och partiledaren och radade upp ett antal förslag för hur han som statsminister skulle kunna hålla det löftet. Till att börja med skulle regeringen införa en 90-dagars garanti. Idén var tagen från ungdomsförbundet SSU och gick ut på att alla unga skulle garanteras jobb, utbildning eller praktik inom 90 dagar.
Andra förslag som presenterades var en industrikansler som skulle samordna industrin så att fler personer kom i arbete, en innovationskatapullt bestående av statligt riskkapital som skulle rädda företag som ingen ville investera, samt 32 000 nya traineejobb.
Innovationskatapulten är sedan länge glömd, men Sverige har idag fyra gånger så många industrikanslers som tanken var från början.
Desto sämre utdelning har regeringen fått på traineejobben. Enligt en sammanställning som Nyhetsbyrån Siren gjort har det hittills skapats 125 traineejobb i Sverige. Det motsvarar ynka 0,4 procent av vad regeringen lovat.
Det klena utfallet borde inte förvåna någon. När Alliansregeringen införde nystartsjobben låg en liknande glädjekalkyl i botten. Då räknade de med cirka 30 000 nya jobb. Även om utfallet blev något bättre än för den nuvarande regeringen så nådde de aldrig i närheten av de utlovade nivåerna.
Övertro till sina egna förslag har på så sätt ingen färg, men i sättet man förhåller sig till sina vallöften skiljer sig Socialdemokraterna ut sig. Den under valrörelsen så omtalade 90-dagarsgarantin verkar ha försvunnit från Löfvens agenda samma sekund som vallokalerna stängde. Precis som jobblöftet kommer den antagligen inte bli mer än ord på ett papper.
Regeringens oförmåga att leverera på tydliga löften följer en lång socialdemokratisk tradition. Bäst sammanfattades deras inställning till vallöften av den socialdemokratiske riksdagsmannen Lennart Nilsson som 1988 förklarade att "Väljarna uppfattar vallöften som löften. Det är ett problem för oss." Trots att snart 30 år har gått sedan orden yttrades är de fortfarande relevanta.
Socialdemokraterna byggde hela sin valrörelse kring jobben. De som kritiserade jobblöftet avfärdades som pessimister eller bakåtsträvare, och Socialdemokraterna vann valet. Väl i regering har orden inte visat sig vara mycket värda.
Vikten av att politiker håller vad de lovar ska inte underskattas. Förtroende för det politiska systemet är en bristvara, och det finns många skräckexempel på vad som kan hända när väljare slutar lite på vad politikerna säger. Regeringens lättvindighet med sina löften lägger grunden för mer populism vilket kommer leda till än sämre politik.
Stora ord och fina mål må vinna val, men det skapar inga nya jobb. På sikt riskerar det i stället förtroendet för politiker, vilket gör det än svårare för någon annan att ta tag i problemen när den nuvarande regeringen har misslyckats.
Isak Trygg Kupersmidt