I tisdags beslutade Finansinspektionen om hårdare amorteringskrav. Det nya kravet innebär att hushåll med skulder över 4,5 gånger deras bruttoinkomst kommer behöva amortera ytterligare 1 procent på nya lån, ovanpå de 1-2 procent som gäller sen 1 juli 2016. Mycket tyder på att regeringen, som har sista ordet, kommer att godkänna de nya reglerna. I stället för att införa ytterligare regleringar som stänger ute människor från bostadsmarknaden borde regeringen se sitt ansvar i bostadskrisen och föreslå reformer för fler bostäder.
Samtidigt som de nya amorteringskraven skickas vidare till regeringen kommer signaler om fallande bostadspriser. Enligt HOX-index som mäter prisutvecklingen på bostadsmarknaden så minskade priserna med nästan tre procent under oktober. Det är knappast den krasch många varnat för, men är en tydlig inbromsning. Utvecklingen har också påverkar hushållens förväntningar. Enligt SEB har andelen som tror på fallande bostadspriser ökat från 16 till 32 procent. Ytterligare regleringar riskerar att öka osäkerheten på bostadsmarknaden ännu mer.
Som ledarsidan skrivit om tidigare finns det mycket lite som pekar på att Sverige har en bostadsbubbla. Sedan 2008 har bostadspriserna visserligen fördubblats, men under samma period har också de långsiktiga räntorna halverats och den disponibla inkomsten i Sverige ökat kraftigt. Trots högre priser lägger vi i dag en mycket mindre andel av våra inkomster på bostäder än tidigare. Enligt SCB stod boende för 29,2 procent av hushållens utgifter år 2008. I dag är samma siffra 20,8 procent. Hushållen borde därmed ha goda möjligheter att fortsätta betala rådande priser.
Nya amorteringskrav riskerar inte att utlösa några nya stora prisfall, men har andra baksidor. Det är i dag väldigt svårt att komma in på bostadsmarknaden, inte minst för ungdomar. Genom hårdare krav på inkomst som enbart gäller nya lån görs tröskeln in till sin första bostad än högre. Kravet riskerar också öka trycket på just billigare lägenheter då lägre priser innebär att lånen blir lägre, och därmed inte omfattas av de nya reglerna. Amorteringskravet skulle på så sätt spä på obalansen på bostadsmarknaden genom att göra stora och dyra lägenheter som kräver högre lån mindre eftertraktade, medan de små och billiga skulle bli ännu svårare att komma över.
Om politikerna på riktigt vill minska hushållens skuldsättning borde de inte lägga sig i bankernas verksamhet, utan istället kritiskt granska hur väl de sköter sin del av bostadsmarknaden. De stigande bostadspriserna drivs visserligen av låga räntor och stigande inkomster, men hade Sverige inte lidit av en akut bostadsbrist skulle priserna inte kunnat öka på det sätt de gjort.
Amorteringskrav innebär att trycket på bostadsmarknaden minskar genom att personer med svagare ekonomi stängs ute. Det är en kortsiktig lösning som flyr de riktiga problemen. En mer ansvarsfull linje från regeringens sida skulle vara att säga nej till de nya kraven, och i stället se till att det blir lättare att bygga billiga bostäder.
Isak Trygg Kupersmidt