En av de frågor som den nya regeringen vill reformera handlar om ökat betalningsansvar för arbetsgivare när en anställd blir sjuk. Det gäller den nya sjukskrivningslagen där arbetsgivaren ska står för mer av kostnaden vid sjukskrivning. Regeringen fattade beslut om en lagrådsremiss i förra veckan som nu kommer bli ett skarpt förslag till höstens budget.
Det nya förslaget har fått tung kritik och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) gick därför ut på Dagens Nyheters debattsida inför att det skulle klubbas och berättade om de ändringar som gjorts. Ett något högre grundavdrag införs och undantar de mest sjuka från systemet, något som man kan tycka borde ha varit med redan från början.
Många problem kvarstår dock. Åter ökar sjukskrivningarna i Sverige kraftigt, och att människor sjukskriver sig från sina jobb är en av de växande, svårhanterade utgifterna vi har i välfärdsstaten. Att regeringen nu vill försöka få företagen att betala mer är problematiskt av flera anledningar.
För det första vet vi att sjukskrivningar inte är samma sak som ohälsa. Antalet sjukskrivningar varierar kraftigt över tid medan svenska läkare inte rapporterar motsvarande svängningar i folkets hälsa. Det finns ingen medicinsk förklaring till att det varierar så mycket på hur många som säger sig vara sjuka. Alltså finns det en faktor som handlar om att människor använder sjukskrivning på ett annat sätt än vad vi ursprungligen avsåg. Att då tvinga företagen att betala, trots att det finns en sannolikhet att sjukskrivningen inte bottnar i att deras anställda har fått sämre hälsa på grund av sin arbetsplats, är att lägga ansvaret i fel händer. Samhället utformar välfärdssystemen, människor använder dessa välfärdssystem efter vilka incitament de har, då bör också kostnaden för detta användande vara en statlig utgift och inte läggas över på privata arbetsgivare.
För det andra kommer även företagen agera efter de incitament som systemet skapar. Alltså, om jag som arbetsgivare vet att jag får betala om mina anställda blir sjuka så kommer jag vilja anställa någon som är sjuk i så liten utsträckning som möjligt. Och om så är fallet finns det en stor risk för att arbetsgivare kommer börja ställa frågor om exempelvis rökning och träning på arbetsintervjun, eftersom det är två viktiga faktorer för ohälsa. Vi är många som tycker att vi inte får ett trevligt samhälle om arbetsgivare börjar kontrollera sina anställdas fritid och om hälsa används som mått för att diskriminera och sortera människor.
Regeringen har försökt dämpa problemen med sitt lagförslag genom vissa ändringar, men dessa två grundläggande orsaker till varför det är feltänkt från början kvarstår. Sjukskrivningar är en komplex fråga som handlar om incitament såväl som hälsa och måste hanteras mer noggrant än vad regeringen gjort här.
Hanna Marie Björklund