USA har valt en ny president. I stÀllet för den erfarna och beprövade Hillary Clinton valde vÀljarna att placera sitt förtroende hos den kontroversielle Donald Trump. Framtiden Àr oklar, men bÄda sidor i valet har hittills gjort sitt yttersta för att Ästadkomma ett fredligt maktskifte i Vita huset. Det Àr bra. Trump mÄste ges en chans att ena landet efter en historiskt laddad valrörelse.
Ingen vet hur Trump Àr som president, antagligen inte heller han sjÀlv. Den som Àr intresserad av bÀsta möjliga resultat under de kommande fyra Ären borde dÀrför göra sitt yttersta för att vara med att forma Trump-administrationens politik. Att som vissa uppgivna politiker sÀga att vi har fyra förlorade Är framför oss duger inte. Alla amerikanska politiker har ett ansvar att göra det bÀsta av situationen.
Det Àr nÄgot som senator Bernie Sanders, tidigare vÀnsterkandidat mot Hillary Clinton för demokraternas nominering till presidentposten, har förstÄtt. Redan dagen efter valet bjöd han in Trump till samarbete om progressiva frÄgor. Det Àr en beundransvÀrd uppvisning i ödmjukhet inför sin egen uppgift som senator. TongÄngarna var helt motsatta vid det förra maktskiftet, dÄ den republikanska majoriteten i kongressen lovade att motarbeta alla president Barack Obamas förslag. En taktik som har bidragit till polarisering av politiken och banat vÀgen för Trump.
I tisdagens val tog republikanerna inte bara presidentposten, utan Àven majoriteten i den amerikanska kongressens tvÄ församlingar: senaten och representanthuset. Det finns dÀrmed goda möjligheter för Trump-administrationen att fÄ igenom politik, givet att den ligger i linje med den republikanska majoriteten, som hÄller sÄvÀl frihandel som ett starkt Nato-engagemang högt.
Donald Trump Àr en högst olÀmplig presidentkandidat. Han saknar erfarenhet, omdöme och sjÀlvkontroll. Men om demokraterna följer Sanders exempel och bjuder in till samarbete, och de republikanska ledamöterna stÄr fast vid sin övertygelse om USA:s roll i vÀrlden, fördelarna med frihandel och vikten av att balansera landet budget behöver det inte gÄ sÄ illa som befarat.
I detta finns ocksÄ nÄgot för svenska politiker att lÀra sig. Donald Trumps presidentskap möjliggjordes genom polariseringen och en oförmÄga bland politiker att ta ansvar utifrÄn sitt mandat och söka lösningar pÄ vÀljarnas problem. Det som hÀnder i USA kan ocksÄ hÀnda hÀr.
De stÀndiga opinionsmÀtningarna ger allt för ofta intryck av att politik Àr en fotbollsmatch. Men politiken behöver inte ha en tydlig vinnare och förlorare. Den enes framgÄng behöver inte vara den andres motgÄng. Det viktigaste Àr inte att blidka de egna supportrarna. Politik ska helt enkelt inte vara spÀnnande, utan inbjudande, resonerande och smÄtrÄkigt.
Ansvaret att föra vÀrldspolitiken i den riktningen har nu fallit pÄ den mest osannolika personen av dem alla, Donald Trump. Att han kommer ta den uppgiften pÄ allvar Àr allt annat Àn sÀkert, men omger han sig med rÀtt personer Àr det möjligt.
Isak Trygg Kupersmidt